Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra folkklasser. Exemplet från tronen, alltid
verksamt, blef det. än mer, när det gafs af en snillrik och i
mycket älskvärd konung. Och denne sågs nu på
ett i ögonen fallande sätt hylla Bellman. Skalden
hade väl blifvit på ett föga hedrande sätt skild
från den första, kanske ock från den tredje bland
sina förut innehafda sysslor och hade i öfrigt som
person ett tämligen tvetydigt rykte. Sådant allt
oaktadt gaf honom konungen, som berättad t är,
inom få år, en fördelaktig syssla samt en hoftittel;
och ehuru dåtidens anseddare skalder icke ville
kalla honom till medlem af deras sällskaper, lät dock
konungen stundom kalla honom till deltagande i sina
enskilda förlustelser, och sig sjelf kallas till fadder vid
hans sons dop. Härigenom hade han tagit i
försvar. och på sätt och vis adlat Bellmans vitterhet.
Följderna uteblefvo ej. De, som ogillade åtskilligt
i dennes dikter, vågade ej öppet uttala tänkesätt,
så uppenbart stridande mot dem, konungen, den
mägtige, snillrike, litterärt bildade konungen
åda-galaggt. De, som till följe af eget tänke- och
lef-nadssätt ursäktade, kanske älskade bellmanismens
sjelfsvåldighet, blygdes ej längre att öppet uttala
sina tänkesätt, sedan konungen med sådant
exempel föregått. De, som hittills icke tagit kännedom
om den af många klandrade sångaren, ansågo sig
numera dertill förpligtade, sedan denne blifvit af
konungen så uppenbart hyllad. Det blef alltså snart
en modesak att läsa och prisa en af den utmärkte
fursten så firad skald. Beprisandet blef dock snart
icke blott en modesak, utan ock en följd af den
beundran, som bekantskapen med haus stora snille
väckte; och dessutom af den nya anda, det
fransyska lättsinne, som begynte göra sig gällande.
Till följe af denna tidsrigtning började nämligen
några skriftställare att stundom egna sina snillen
och pennor åt föremål af mindre sedlig art; och
detta blef händelsen också med Kellgren. Denne,
hvars ungdoms-känsla häftigt upprest sig mot en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>