Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’tionärt förslag. — I monarkisk, antidemokratisk
rigtning hade deremot flere dylika försök blifvit
anställda af Lovisa Ulrika, då hon sökte mot
ständernas lagliga magt uppvigla än folkmassan i
huf-vudstaden än menigheterna på landet; hvarvid hon
dock alltid misslyckades. Men den 19 och 20 Aug.
1772 begagnade Gustaf den tredje sjelf
principalats-läran och tillkallade en del af de s. k. principalerna,
Stockholms menighet,’ och det var med dess hjelp
han öfverändakastade den statsform, svenska folkets
ombud antagit och som var lagligt gällande1). Han
återupptog samma tanke längre fram, då han lät
några frågor om kronobrännerierna afgöras icke vid
riksdagar och af folkets lagligt valda ombud, utan
vid sockenstämmor, af s. k. hemmavarande ständer,
eller af ständernas principaler.
FEMTE KAPITLET.
FRIHETSTIDENS RIKSDAGAR 2).
Det var på riksdagarna, som ständerna och
Hemliga Utskottet förde svenska folkets talan samt
fattade och tillkännagåfvo sina beslut. Ombuden
sammanträdde till lagliga möten hvart tredje år och
till urtima så ofta, omständigheterna kräfde.
Riksdagens medlemmar utgjordes, som nämndt är, af de
fyra stånden. Många deltagare deri voro sjelfskrifna
och måste således sjelfva bekosta sitt vistande
vid riksdagen. Sådana voro alla röstegande på
rid-darhuset samt landshöfdingar, regementschefer och
biskopar. Man har beräknat, att för en årslång
riksdag hvarje riddarhusets förmögnare ledamot
utbetalade 2—4,000 och hvarje fattigare 3—400; och
alla riddarhusledamöterna tillsammans något öfver
1,000,000; — och att således för de tretton riksda-
») 42. 201.
2) Bil. 1 upptager i tabell arisk form allehanda nppgifter
om dessa riksdagar.
Fryxellé Berätt. 46. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
