Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gång på gång mutade polska herrar och partier
för att locka dem till affall från deras lagliga
konung; — och sedermera af de många dylika
summor, som under sjelfva frihetstiden blefvo också
af svenska hofpartiet både utdelade och mottagna.
Ständernas mutande började egentligen 1723, när
konungen sökte för sina magtutvidgnings-planer
besticka bönderna. Det tog sedermera större och
allsidigare fart, i synnerhet under åren 1734—1739,
då Frankrike sökte genom detta medel förmå
folkombuden att störta Mössregeringen, på det
Pariser-hofvet måtte sedermera genom Hattarne erhålla
Sverge till vapendragare. Missbruket med icke blott
franska utan och rysska, danska och engelska mutor
växte sedermera i höjd och utbredning och ej minst
bland ofrälsestånden 1). Frestarne vände sig
slutligen icke blott till ständerna, de valda folkombuden,
utan ock till de väljande menigheterna, till
landsorternas *presterskap, borgare och allmoge; så att
giftet spriddes också till folkmassan? djupare lager.
Detta gick så mycket lättare, som rättskänslan
här-utinnan var vid den tiden långt mindre utbildad
och stark än i våra dagar, och blef dessutom än
mer försvagad genom åsynen af den stora skara
skamliga mutnings-bragder, till hvilka, som sagdt
är, många den tidens högt uppsatta ja äfven
kungliga personer, så in- som utrikes, gjorde sig skyldiga
både som gifvande och mottagande. Men svenska
hofvets förbrytelser härutinnan hafva vanligtvis
blif-vit med tystnad förbigångna af många
skriftställare, som i stället beständigt och högljudt talat om
ständernas fal het. .
Att dock de utrikes mutorna icke voro så
alls-mägtiga, så förnedrande, som frihetstidens, de fria
statsskickens fiender och Gustaf den tredjes tid
föregifvit; detta är omständligen i våra föregående
berättelser ådagalagdt2). De flesta den tidens för-
*) Se 33. 63.
2) 33. 57—64. 38. 175. 42. 207, 259.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
