- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 46, Adolf Fredriks regering. H. 8. Öfversigt af Sverges inre tillstånd och samhälls-utveckling under Frihets-tiden /
61

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

adeln, den andra för ofrälsestånden. Nu beslöts,
att en gemensam riksdagspredikan skulle hållas för
konungen och alla fyra stånden på en gång. —
Flere andra adelns anspråk blefvo likaledes till följe
af ofrälsemännens motstånd nedlaggda; t. ex. att
äktenskap mellan frälse och ofrälse ej skulle utan
konungens tillstånd få ingift; att åt ofrälsemän sålda
frälsegods skulle till adeln återgå; — att adeln
skulle till följe af anställd allmän efterräkning
bekomma skadestånd för sina genom Karl den elftes
reduktion 1682—1686 orättvist lidna förluster; —
att vid tillsättning af åtskilliga sysslor någon större
företrädesrätt skulle tillerkännas adeln. Dock
återställde ofrälsemännen åt samma stånd dess fordna
uteslutande rättighet till rådsämbetet1). Efter denna
ingångna förlikning föreföllo inga svårare strider
förr än vid

Riksdagen 1734y då adeln ville till sjn fördel
inskränka ofrälsemännens jagträttigheter, men
slutligen nödgades att också i denna punkt gifva efter.
Under samma strider hördes ock på ridd arhuset
röster, som påstodo, att inga andra egare till
Sver-ges jord funnos än kronan och adeln; och att
således innehafvarne af skattehemman skulle vara
blott ett slags arrendatorer åt kronan. Satsen hade
också fordom af än rojalistiska än aristokratiska
skäl varit framkastad; men kunde hvarken då och
än mindre nu göra sig gällande. Efter ofvan nämnde
strid följde på nytt ett lugnarne tidskifte till

Riksdagen 1751. Dittills hade vid de
kungliga kröningstågen mellan slottet och storkyrkan
adeln ensam varit konungen följaktig; de andra
stånden hade för sig sjelfva uppgått till kyrkan
och rikssalen. Men nu fordrade dessa att, såsom
innehafvande samma magt som adeln, äfven få på
samma sätt åtfölja sin konung. Enligt Rudbecks
råd gaf adeln härtill sitt bifall, dock med villkor

’) 33. 88.

Fryxells Berått. 46. 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/46/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free