Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dagens. Försöket blef dock tillbakavisadt. Förut
hade konungen i sin försäkran lofvat instämma i
de beslut, samtlige riksens ständer såsom magtegande
fattat. Ordet samtlige, bokstailigen taget, kunde
föranleda den tolkning, att konungen var bunden
endast af de beslut, som alla ständerna enhälligt
fattat; och att således ett enskildt stånd, nu t. ex.
den angripna adeln, kunde genom sitt nej! förlama
de tre andras beslut. Ordet sämtliga blef der före
uteslutet, hvarigenom man ytterligare bekräftade
1723 års föreskrift, att 3 stånds beslut skulle
utgöra riksdagens *). — Förut hade konungen i sin
försäkran lofvat vid ämbetstillsättningar
förnämligast afse personernas skicklighet och förtjenst.
Ordet förnämligast innebar ett slags medgifvande,
att också andra omständigheter t. ex. adlig börd
kunde tagas i betraktande. Möjligheten af en
sådan tolkning ville ofrälsestånden förekomma, och
ordet förnämligast utbyttes mot ordet endast2).
Dessa båda eftergifter beviljade dock adeln blott
efter många och häftiga strider, under hvilka de
adliga privilegierna ifrigast försvarades af just
sådana pereonpr, som hjelpte Gustaf den tredje att
genomföra samma års statshvälfning 3). Vi påminna
också än en gång om det vigtiga förhållande, att
nära hälften af riddarhusets medlemmar visade sig
villiga att medgifva flere bland de fordringar,
ofrälse-männen framställt. Detta liksom några andra
samtida företeelser tycktes förebåda någonting sådant
som det storartade uppträdet 1789, då Frankrikes
adel afstod från sina privilegier och hyllade läran
om menniskans rättigheter.
Vi hafva behandlat denna ståndsstrid med
täm-lig utförlighet, och med flit.
Gustaf den tredje har nämligen förestafvat,
*) 42. 69.
2) 42. 176.
3) Om alla dessa förhållanden se utförligare beskrifnin-*
gar. 33. 70—91; 38. 63—65; 40. 143; 42. 62—94.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
