Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hörde man ofta omtalas ganska rika bönder. Men
ofvannämnde förbud mot större hemmansklyfning
och mot friare bosättning fyllde landet med en stor
skara lösa arbetare, som aldrig kunde få eget hem,
och derföre af missnöje började flytta ur landet.
Om dessa och andra dithörande företeelser, t. ex.
om brännvinets inflytande, om tvånget af många
på jordbruket tryckande reglementen och i
allmänhet om hela landthushållningen skall utförligare
talas i de kapitel, som serskildt af handla dessa
ämnen.
Ståndets omtalade okunnighet minskades under
frihetstiden; men icke till följe af folkskolor, ty
sådana funnos på högst få ställen, utan genom det
ökade kunskapsljus, som i allmänhet och med ökad
styrka öfverstrålade hela fäderneslandet. Härtill
bidrog ock den omständigheten, att en mot förut
ovanligt stor skara bondesöner besökte och
genomgick de lärda skolorna; otvifvelaktigt med den
följd, att någon ,del af de åsigter, det vetande,
dessa sålunda inhemtat, spriddes genom dem till
deras ännu i allmogens klass qvarstående slägtingar.
Genom riksdagarna och der förefallna
meningsstri-der lärde ock bönderna slutligen inse, hvilken stor
magt det fria statsskicket lade i deras hand, och
hvilka stora fördelar det ytterligare kunde just åt
dem medföra. Efter ståndets fordna benägenhet för
ökad konungamagt finnes ej heller från
frihetstidens sednare år något märkeligare spår, snarare
motsatsen. Sina i regeringsformen gifna rättigheter
började ock ståndet med stigande ifver och
egen-mägtighet begagna, och under riksdagen 1772
stundom med en ståndsegennytta, ett sjelfförtroende, som
väckte’ uppseende och torde hafva hos många, t. o.
m. ofrälsemän, alstrat en viss farhåga för så kallad t
bondregemente och en viss benägenhet för samma
års statshvälfning. Huruvida ståndet blifvit till
dylika oroande öfverdrifter lockadt genom samma
medel, som hos prester och adel användes, derom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
