Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visning, som för en vetenskaplig läkarebildning
behöfdes, ej heller blifva till medicine-doktor
promoverad, utan måste för båda delarne besöka
utländska, vanligtvis holländska högskolor. Också
funnos år 1735 i hela riket blott 29 vederbörligen
examinerade läkare, och deraf 13 i hufvudstaden och
vid högskolorna, och således blott 16 för hela det
öfriga riket. Helso vården sköttes af föga kunniga
regements-f<skärer; för det mesta dock af så kallade
kloka gubbar och gummor, som använde välmenande
och ofta välgörande huskurer, men ej sällan otjenliga
medel, vidskepelser, signerier och så kallade
trollkonster, hvarvid mycket bedrägeri öfvades. Vid
uppkomsten af smittsamma sjukdomar fanns sällan
till hands någon skicklig läkare, sopi kunde dem
i tid motverka. I Helsingland t. ex. bortryckte
rödsoten år 1739 ej mindre än 1,349 personer, och
det inom tre månader. Under 1720-talet hafva ock
hvarjehanda farsoter flerestädes anställt stora
förödelser; detta också till följe af åtskilliga då
inträffade dels missväxter dels ovanliga klimatiska
företeelser, hvilka inverkade äfven på helsotillståndet.
Under frihetstiden inträdde en stor och
välgörande förändring, och läkarevetenskapen blef i både
teoretisk vetenskaplighet och praktisk användning
upplyft till förut okänd höjd. Härtill bidrog i första
rummet Nils Rosén v. Rosenstein, såsom redan
utförligen berättadt är1), och derjemnte hans.broder
Eberhard Rosén, adlad Rosenblad, en för lärdom, nit
och menniskokärlek berömd läkare. Dessa två män,
medicine professorer, den ene i Uppsala från 1731,
den andre i Lund från 1748, gåfvo åt sin vetenskap
nytt anseende och ny fart; så att de ämnessvenner,
som åt densamma egnade sig, växte i både antal
och skicklighet. Brödraparets verksamhet var så
välgörande och erkänd, att man ännu lång tid der-
’) 32. 158. En nyss utkommen skrift ådagalägger, att
Linné har mycket bidragit till äfven den praktiska
läkarevetenskapens då inträffade uppblomstring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
