Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väsenden och företeelser funnos, men påstod, att
de kunde blifva föremål, icke för vetenskapligt
utforskande, vetenskaplig visshet, utan blott för
religiös uppenbarelse, religiös tro.
Sådana voro i detta hänseende hufvuddragen
af Lockes lära, den så kallade empirismen, på
hvil-ken, utbildad till hvad man kallade
Sens-commun-d. v. 8. Sundtförnufts-Jilosoji, en del af den
europeiska bildningen hvilat och ännu hvilar. Den
utbredde sig snart öfver England och Frankrike
och lyckades äfven mångenstädes i Tyskland
undantränga Leibnitz och Wolf. På dess grund hafva
ock i Europas kulturländer blifvit uppförda många*
religiösa, politiska och vetenskapliga lärobyggnader,,
dock till apda och syftning mycket olika till följe
af olika anlag hos både personer och folk. Våra
dagars yrkande på kyrkans skiljande från staten
och på fullkomlig tanke- och trosfrihet äro
följd-rigtiga utvecklingar af densamma.
Redan vid frihetstidens början eller 1721 sökte
en M. v. Strokirch att i Sverge utsprida Lockes
lära. Men han sjelf dog inom kort, och Cartesii
och Rydelii åsigter voro så allmänt antagna och
djupt rotade, att man foga lyssnade, till hvad
Strokirch hade att om Locke förtälja. Sedermera
infördes Wolfs filosofi, hvilken ock lyckades att till
en tid göra sig åtminstone vid högskolorna så
gällande, att Lockes lära ej heller då kunde vinna
någon större uppmärksamhet. Under tiden hade
den dock blifvit, som nämndt är, tämligen
allmänt antagen i England och Frankrike, delvis
äfven .i Tyskland; och allmänna tänkesättet inom
det bildade Europa öfvergick mer och mer till den
samma under växande tro på och jubel öfver dess
påstådda enkelhet, sanning och förträfflighet.
Åter-ljuden häraf trängde äfven till Sverge, och
Chri-stiernin, en Lockes anhängare, blef vid slutet af
tidskiftet professor i Uppsala. Det kan likväl icke
sägas, att han eller någon annan enskild person
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
