Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppmäta landskap, härader, socknar och byar, och
om möjligt hvarje jordbrukares egor; vigten och
nödvändigheten häraf vid skattläggningar, egotvister
och égobyten och för sjelfva landtbruket, samt huru
man endast genom de enskilda landskapens
ordentliga kartläggning kunde få en pålitlig karta öfver
hela riket. Vi minnas ock, huru för dessa
ändamål ständerna beviljade dryga summor, och
styrelsen utskickade en mängd landtmätare samt de
vigtiga och välgörande följderna]) för både landet
och landtmannen.
Till fullständigare kännedom om fäderneslandet
utkommo många kartor och tillika fiere goda
ort-beskrifningar t. ex. af Linné för de medlersta och
af Abr. Hiilphers för de nordliga landskapen.
Under denna tid blef ock Tunelds geografi öfver Sverge
skrifven och sedermera i nya och förbättrade
upplagor utgifven förnämligast genom Gjörwells
omsorg.
ASTRONOMI.
Under frihetstidens förra del blef denna
vetenskap mycket främjad och utbredd, i synnerhet
genom Anders Celsius och Wargentin samt genom
uppförande af observatorier i Uppsala och
Stockholm2). Eget blef dock i Sverge förhållandet med de
stora omskapningar, som i andra länder blifvit inom
samjna vetenskap genomförda; nämligen af Copernicus
år .1566 om verldskropparnas platser och banor inom
vårt planetsystem, och af Newton 1687 om
tyngdlagarna såsom grund för dessas och för ålla andra
verldskroppars rörelser. Dessa nya läror mägtade
först under frihetstiden görä sig i Sverige allmänt
gällande men äfven då ganska långsamt. Ännu
på 1720-talet var hos oss Copernici system för
inånga okändt eller misskändt, och t. o. m.
rådsherrar funnos, som trodde, att jorden stod stilla*
~ 1 %
’ ’) 44. 32—89. S. och 46 del. kap. om Landtbrnket.
’) 33. 138. 38. 47, 102.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
