Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det andra, frihets- och Mösspartiet, h vil ket i likhet
med Euglands Whigs vilie under och genom det
fria statsskickets upprätthållande införa fredsamhet
i politiken och sparsamhet i förvaltningen samt
lagbunden jemnlikhet mellan ständen m. m. Det förraa
talan fördes af Allmänna Tidningarna, hvilka från
1770 utgåfvos af Gjörwell och blefvo af prins Gustaf
genom Karl Scheffer och Gustaf Johan Ehrensvftrd
ledda till förberedande af revolutionen 1772. Andra
partiets tidning var Dagligt Allehanda, hvilken
leddes af en assessor Pfeiflfer. Båda dessa bla<), förda
med ojemnförligt mer skicklighet och sakkunskap
än de öfriga tidningarna, bidrogo naturligtvis till
utbildande af svenska folkets tankekraft, vetande
och åsigter. Det hade förut om sina allmänna
angelägenheter sällan haft någon annan kännedom än
den, som erhölls genom snart förklingande
riksdagstal eller genom de namnlösa och ofta opålitliga
parti- eller smädeskrifter, som stundom utgåfvos
från trycket, men oftare utspriddes i handskrifter,
och hvilka sällan kunde leda till ärligt och
upplysande meningsutbyte, till allmän och öppen
granskning1). Ändtligen genom 1766 års tryckfrihet och
derefter utkommande tidningar, serdeles de tv&
nyssnämnde, fick sveuska folket tillfälle att enligt
gammal domare-regel höra och granska båda
parternas öppet framlaggda åsigter och skäl. Detta
var ett stort framsteg på frihetens och
sjelfstyrel-sens bana.
✓ ^
Ett hinder, ett svårt hinder qvarstod dock ännu.
Flertalet af detta svenska folk, de ofta omtalade
nio tiondedelarna, kunde ej redigt och ledigt läsa
innantill och 6åledes ej heller draga nytta af de
*) Under fordna trycktvångs-tider, och d& äfven utländska
tidningar voro till införsel förbjudna, lefde svenska
allmänheten i mycken okunnighet, om hvad i andra länder timade.
För att härutinnän skaffa sig någon kunskap, hafva flere herrar,
besoldat brefskrifvare, som mest från Paris tidtals och
skriftligen meddelade underrättelser, (de kallades nouvelles ä la mai*,)
om de vigtigaste tilldragelserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
