Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den frihetsanda, som låg i både tid och statsskick,,
mer och mer uppreste sig mot ett dylikt tvång t
och ej sällan bröt dess bojor 1).
Sträfvandet efter yttrandefrihet tog under Adolf
Fredriks regering än mera fart, såsom nyligen nämndt
är, till följe af den häftiga striden mellan konnngei»
och rådet under åren 1751—1756, och genom de
två vigtiga företeelserna af Oehlreichs »Ärlig Svensk»
och Hermanfeons »Riksdagstidningar». Sedan dessa
vigtiga steg en gång blifvit tagna, kunde, oaktadt
trycktv&ng8-lagarna ännu qvarstodo, intet parti förm&
sven8karne att låta påsätta sig det gamla munlåset,
att åter inträda i det fordna mörkret. Vid hvarje
försök till någonting sådant framstod Nordencrantz
som en oförskräckt och outtröttlig kämpe för ljusets
och frihetens sak, och år efter år gjorde sig hans
röst mera hörd och hans åsigter mera gällande.
Att erhålla vidgad tryckfrihet blef ock ett mål
för fosterlandsvännernas, icke blott Mössors, utan
ock många Hattars ifriga sträfvande2). Oehlreichr
hvilken i egenskap af censor hade till
ämbets-åliggande att tillämpa de gamla trycktvångs-lagarna,
gjorde ock, hvad hap kunde för att
parti-ensidigheten till trots gynna en’friare yttranderätt3). Flere
i sjelfva regeringen sittande Hattar, och i
synnerhet Höpken, ville ej heller till tryckfriheten**
qväfvande göra lagens bud i all deras stränghet
gällande.
Några dylika försök anställdes dock. En ungr
snillrik och frisinnad skriftställare vid namn Forskål
blef, som nämndt är, så förföljd, att han måste
lemna fäderneslandet. Gjörwell tryckte några
uppsatser, i hvilka Bengt Oxenstjerna sökt visa, att
närmare förbund med jFrankrike vore skadliga for
Sverge; men Hattregeringen ville hindra
allmängörandet, emedan åsigten talade mot den närmare
!) 33. 143—145. 38. 111—117. 41. 144.
2) 40. 169—171.
8) 44. 41.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
