Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sina mer framstående snillen och åt dessas företag,
t. ex. åt Botin, Dalin, Gjörwell, Ihre, Lagerbring,
Linné, Sahlstedt, Sergel, fru Nordenflycht tn. fl. *);
likaså åt företag, som lände fäderneslandet till ära,
t. ex. uppförandet af Stockholms observatorium,
återställandet af Uppsala /domkyrka samt
fullbordandet af Stockholms konungaborg. Följderna vi«-«
sade sig ock. Pe herrliga företeelserna blefvo
förnämligast genom sin storhet och vigt, men äfven
genom Gjörwells bemödanden snart bekanta i
utlandet och begynte der väcka uppseende, och
genom Linné m. fl. gjordes Sverge till medelpunkt
för den europeiska naturforskningen.
I början af frihetstiden och med anledning af
fordna förhållanden hafva några utländska
skriftställare vidhållit den fordom ej sällan yttrade
åsig-ten, att svenskarna vore visserligen gud fruktiga,
tappra och kraftfulla, men tillika råa och oförmögna
till vetenskaplig, vitter och konstnärlig bildning.
Ar 1733 utgaf en tysk professor Walch ett s. k.
filosofiskt lexikon, hvari han påstod, att innevåname
i den kalla Norden, t. ex. danskar och svenskar,
icke vore passande för studier. De hade, men te han,
visserligen minne, men föga omdöme, skarpsinne
och snille. Deras herrskande böjelse vore deremot
lystnad efter krigsära, penningar och njutning,
o. s. v. Mot dessa påståenden reste sig med harm
de nordiska folkens rätts- och sjelfkänsla, och
äf-ven från svenskarnas sida utkommo flere skrifter
och vederläggningar, och dessa med ständigt växande
ifver och ständigt förstärkta skäl, hemtade från de
nu framstående också i utlandet* värderade namnen
Linné, Bergman, Dalin, Ihre och Wargentin m. fl.
Vid betraktandet af dessa företeelser hänfördes Karl
Scheffcr af stolthet och glädje. Hvem kan, utbrast
han, hvem kan neka, att också vi svenskar hafva
fått vår lott vid naturens utdelning af sådana snil-
’) Redaktions-riksdagen 1765 har dock af sparsamhetsanda
tiU&tit sig n&gra indragningar, som med skäl kunna klandras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
