- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 46, Adolf Fredriks regering. H. 8. Öfversigt af Sverges inre tillstånd och samhälls-utveckling under Frihets-tiden /
183

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Genom den magt, regeringsformen af 1720 i detta
hänseende gaf konungen, hade denne således ett
verksamt medel att genom gifna eller lofvade
befordringar belöna gamla och vinna nja anhängare.
För att minska t. o. m. förinta denna hans magt
föreslogs derföre, att man vid ifrågavarande ‘
tillsättningar skulle förnämligast rätta sig efter
tjenste-tidéto, d. v. e. att den, som räknade de flesta
oklandrade tjensteåren, skulle ock vara berättigad till
den lediga tjensten. Många invände väl, att till
skada för förvaltningen skulle personér med större
drift och förmåga blifva genom en sådan lag
hindrade från snabbare uppkomst till de högre och
vigtigare verksamhetskretsar, der just sådana män
behöfdes; likaså att samma befordringslag skulle
förslappa ämbetsmännens ifver att genom
framstående skicklighet utmärka sig. Men så stora voro
oviljan mot och fruktan för enväldet, att man ej
ville lyssna till dessa skäl, utan dref med brinnande
ifver på antagandet af nämnde så kallade
tjenste-manna-betänkande, och så behandlades saken af
till och med sådana män som Hermanson, Ulrik
Scheifer och Augustin Ehrensvärd. Den sistnämnde
trodde ock konungens rättighet att utnämna
ämbetsmän vara för friheten ganska vådlig. Ständerna,
sade han derföre, ständerna hade att välja mellan
att antingen bifalla tjenstemanna-betänkandet eller
ock att godvilligt gifva sig till trälar1). Förslaget,
uppsatt af den ansedde riksdagsmannen Rappe,
antogs ock af alla fyra stånden. Sedermera blef
åt-gerden ofta tadlad, dels af nyss anförda: skäl, dels
af andra t. ex. att studenterna, i följe af densamma
började anse högre kunskaper mindre vigtiga än
% snar anställning i tjenst och derigenom tidigt
för-förvärfvad tjensteårs-beräkning. Några bland de
herrar, som genomdrifvit den nya lagen, hafva ock
sedermera ångrat sin åtgerd.

Till en del var det med anledning af denna
*739. 56.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/46/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free