Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bråd och pelsverk *), och i synnerhet af skeppsvirke
till egen förbrukning2), flere mindre artickiar att
förtiga. Några ville beräkna, att Sverge hade af
sina skogar en årlig inkomst af S—6,000,000 d.
s. m. a).
Många klagade redan nu öfver det sfitt, hvarpå
besagde dyrbara tillgångar vanvårdades och föröddes,
dels genom bråd störtad afverkning, t. ex. under
åren 1760 till 1765 fyade i Jönköpings län 85,550(?)
ekar blifvit lagligen utsynade; — dels genom den
skogsödande gärdsletägten *);— dels och aldramest
genom svedjandet, hvilket årligen på många tusen
tunnland förbrände icke blott den gamla skogen
utan ock den matjord, som skulle gifva näring dt
ny växtlighet. Hvad ock mycket bidrog till
sköf-lingcn var, att skogarna mångenstädes bestodo af
oskiftade allmänningar, hvilka ingen hade enskild
nytta af att vårda, men alla af att plundra. Den
betjening, som skulle skydda kronoskogarna, hade
ock i aflöniog blott ett litet torp och 6—12 plåtar
i penningar, hvarföre den frestades att häldre
mot mutor öfverse med det olagliga åverkandet, än
genom dess beifrande ådraga sig kringboende
menigheters ovilja. Svåraste sköflingen föröfvades i
Finnland, hvars utomordentligt stora skogar på en gång
lockade till sådana företag, och nästan omöjliggjorde
deras upptäckande och bestraffning. Här drefe
svedjandet långt mer än i Sverge. Stora sträckor skog
blefvo dessutom nedfällda endast för att af trädets
bästa del bränna tjära, hvarefter återstoden qvar-
*)’Värdet deraf beräknades till 400,000 d. s. m.
*) Man ville veta, att under åren 1743—1747 hade nr
Sverges skogar utgått virke till svenskt skeppsbyggen till ett
varde af 3,255,000 d. s. m., och att vid timrets fällande m.in.
svenska arbetare haft (kanske för en längTe tid) en förtjensfc
af flere millioner d. s. m. Modeers Hist., om handeln sid. 173,
beräknar värdet af det till skeppsbyggen årligen tagna virket
till nära 7 millioner d. k. m.
*) Enligt en annan beräkning 4,400,000 d. s. m.
«) 33. 195.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
