Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ovilja mot industri-idkarens yrken, arbeten,
sparsamhet och beräkning; — att t. o. m. inånga
in-dustri-idkare sjelfva missaktade sinia yrken; — att
förmögna handelsmäns söner fördenskull sträfvade
efter att blifva ämbetsmän och häldst officerare 1).
Detta gick så långt, att man i rådet föreslog, det
sådana handelsmäns söner borde med premier
uppmuntras till vidhållande af fädernas yrke2);
—ytterligare, att den förmögenhet, handels- och
näringsidkare samlat, blef snart från deras yrken bortryckt
genom sönernas inträde på ämbetsmannabanan och
döttrarnas giftermål med adliga herrar; — man
påstod, att på sistnämnde sätt hade under åren 1719
—1769 ej mindre än 150 tunnor guld, d. v. s. 15
millioner d. s. m. öfvergått från borgerskapet till
adeln; — att fabrikerna sysselsatte sig med förädling,
mindre af inhemska lättare tillgängliga råämnen t.
ex. jern, än af utländska, som måste med dryg
kostnad införskrifvas; — att genom många lätthelgdagar
och s. k. frimåndagar mycken tid bortspilldes till
förlust för både arbetare, arbetsgifvare och riket; —
att handeln led mycket genom den år 1719 åter
pålaggda Öresunds-tullen och än mer genom de rika
engelsmännens tryckande förmynderskap. Den
jord-bäfning, som 1765 förstörde en stor del af Lisabon,
medförde ock åtskilliga svårigheter och förluster
äfven för svenska handeln.
Att denna oaktadt så många och stora hinder
kunde göra så betydande framsteg, som dem vi
här ofvan beskrifvit, torde kunna tillskrifvas icke
blott de privilegier och fördelar, med hvilka en
del af densamma gynnades, utan ock några af
regeringen vidtagna åtgerder; — samt freden, den
välgörande freden, äfvensom förnuftet, det välgörande
menniskoförnuftet och dess förmåga att också under
’) 33. 197, 198. 38. 129, 46.
a) jRddsprot. 10 Jan. 1757. — Det säges ock,
attNorden-crantz i sin ifver sagt, det söner, som öfvergåfvo fädrens
tffringsyrke, borde göras arflösa. ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
