Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till deras na tim&de fall. Man ogillade, att
Alströ-mer till anläggningsort valt, icke någon stad med
lättare seglats utåt på det öppna bafvet och in&t
på segelbara strömmar, utan i dess ställe Alingsås
med dess föga bördiga omgifning samt besvärliga
vägar för så till- som utförsel; — vidare att en
betydlig del, af hvad der frambragtes eller
tillverkades, bestod af öfverflödsvaror, t. ex. tobak
och siden *); — vidare att den företrädesvis
sysselsatte sig med sådana tillverkningar, hvilkas
råämnen måste inköpas utifrån, i stället för att arbeta
på förädlingen af inhemska varor, t. ex. jernet;
— och slutligen att dessa fabrikers tillverkningar,
voro sämre och dyrare än utländningens, detta
oak-tadt erhållna högst betydliga statsanslag. De
försnillningar och missbruk af erhållna understöd, man
trodde sig hafva upptäckt, ökade oviljan.
Af dessa och flere likartade skäl var allmänna
tänkesättet mycket uppretadt mot såväl
prohibitiv-systemet i allmänhet, som mot Alingsås-fabrikerna
serskildt, och det var uqder en sådan landets
sinnesstämning, som riksdagen 1765 sammanträdde. Vid
densamma kunde följaktligen det verkliga
förhållandet icke längre döljas, den afgörande striden
icke längre undvikas. Vid förberedelsen i utskottet
stannade två stånd mot två; adel och borgare talade
för, prester och bönder mot ifrågavarande’fabriker.
Men när målet kom till sjelfva stånden, gingo
borg-rarne i detta liksom i de flesta andra hänseenden
öfver till prest- och bondestånden. Följden blef,
att de dittills åt bemälte fabriker gifna statsanslagen
indrogos; att de flesta genom sådana understöd
upprätthållna verk nedlades 2), och att en mängd dem
tillhörande maskiner och byggnader mot underpris
*) År 1762 fnnnos i riket för tillverkningen af siden 901,
men för tillverkning af kläde blott 336 väfstolar.
*) Mest dock för sidentillverkningen. Dess väfstolar åi
1762 voro 901, men 1767 blott 230; antalet af väfstolar for
klädestillverkningen deremot sjönk nnder samma tid fr&n 336
blott till 253.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
