Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stark i sig sjelf, än mer stärktes genom vissheten
om att fä skörda arbetets frukter. Men denna
visshet, följaktligen ock denna arbetslust, voro vid
frihetstidens början ieke serdeles starka. Båda
förlamades genom minnet af det «ätt, hvarpå förut
och i synnerhet undér åren 1716—1718 frukterna
af landtbrukareris arbete borttogos; likaså genom
farhågan för nya dylika tillgrepp; en farhåga, som
tycktes besannad, när också efter 1721 en dryg
del af ar bets vinsten måste fortfarande utgifvas till
betalande af den riksskuld, förra regeringen
efter-lemnat. Dertill kommo flere andra nedslående
omständigheter; brist, icke på jord, utan på ordentligt
skött jord, mer än halfva området låg i vanhäfd;
— brist på arbetsstyrka till följe, icke blott af
krig och pest, utan ock derföre, att nu efteråt
drogo sig inånga från det tunga jordbruket till det
lättare fabriksarbetet, andra till det än
beqvämli-gare yrket att blifva s. k. lakejer hos
herremännen, — slutligen och till någon.del äfven derföre,
att skjutsnings-skyldigheten drog årligen 3,000
häst-och 1,500 karl-dagverken från åkerbruket; *) —
ytterligare brist på tryggad besittning, många
tusen åbönder på kronohemman ville i saknad af en
sådan icke använda arbete och kostnad på
förbättrande af ett hemman, från hvilket de kunde
när som häldst uppsägas; — brist på medel, den
förut ofta omtalade allmänna fattigdomen; — brist
på kunskaper, blott få bönder kunde ledigt läsa i
bok och dymedelst inhämta bättre brukningssätt;
— brist på ledande föredömen, de. flesta
herremännen voro också de länge nog allt för okunniga
och medellösa för att kunna med sådana föregå; —
brist på aktning för yrket, allt för många voro
gripna af tidens krigaredyrkan och föraktade
fredliga yrken, och ej minst jordbruket; man ansåg,
som förut är nämndt, ärofullare att bekriga och
Beräkningen är dock från något sednare tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
