Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
I
belönas med tittlar af hushålhman, landtmätare,
ekonomiråd,, landtråd l).
Läsaren ser, huru man trefvande sökte än på
ett än på annat sätt förbättra landtbruket och
uppmuntra landtbrukaren. Men de gamla qvarstående
felen i så väl den gemensamma brukningen som
den småaktigt reglementerande lagstiftningen och
i derpå grundade vanor medförde dock många
nästan oöfverstigliga hinder; och de föreslagna och
försökta botemedlen visade sig otillräckliga. Några
klarsyntare personer började då inse fåfängligheten
af detta delvisa lappande på en urväxt och
försliten samhällsdrägt och till följe deraf också
nödvändigheten af att utbyta den mot en annan, som,
ordnad efter rättvisa och naturliga ’förhållanden,
lemnade landtmannen större frihet i sin rörelse,
och säkrare vinst af sitt arbete. Det var Jakob
Faggot, som först uppfattade denna tanke till svenska
jordbrukets pånyttfödelse och omskapning, och som
ställde sig i spetsen för och ledde rörelsen. Sättet,
huru han dervid gick till väga, hafva vi redan till
en del antydt och skola det här nedan utförligare
beskrifva, Ännu år 1744 hade han i egenskap
af Hatt mot jordbrukets talemän försvarat
manufakturerna. Inom kort blef han dock sjelf en bland
de verksammaste på det förstnämnda yrkets sida.
Han dref rtied ökad ifver på så väl
hemmansklyf-ning som storskiften, och att dessa sista blefvo på
många ställen införda, var i främsta rummet en
följd af hans nitiska bedrifvande2). För att rätt
kraftigt inverka på tänkesättet, utarbetade och
ut-gaf han 1746 en beräkning, öfver hvad Sverges
jordbruk kunde blifva i jemnförelse, med hvad det
då för tiden var. Emedan uppsatsen gifver
lärorika öfversigter af dåtidens både tillstånd och
tänkesätt, meddela vi i runda tal de förnämsta af hans
naturligtvis i sig sjelfva blott ungefärliga uppgifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
