Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
envålds- och frihetstidens olika åsigter, striden mellan
stadföstade och häfdvunna lagar och nya,
oemotståndligt framträngande sanningar.
Från förra tider gällde vanligtvis stränga
förhud mot hemmansklyfning längre ned än till
Qerde-delar, så som ofta anmärkt är. I början af
frihetstiden låg häruti icke något serdeles besvärande
hinder; ty genom krigen hade tillgången på öde
hemman blifvit så stor, och den jordbrukande
folkmängden så liten, att hvarje den sednares medlem
kunde utan större svårighet skaffa sig ett
ijerdings-hemman. Men under sedermera inträdande
fredstid växte folkmängden och på samma gång
trängseln. Egaren af ett fjerdedels hemman hade t. ex.
tre söner. Blott en bland dem kunde få
hemmanet. Men de.andra två, hvad skulle de företaga?
Att qvarstå i samhället som fria blott af sig
sjelfva beroende arbetare var den tiden ej
tilllätet. Man befarade nämligen, att en sådan
person, han kallades löadrifvare, skulle, lemnad åt sig
sjelf, förtal la till lätja och oordentligt lefnadssätt,
och t. ex. arbeta tre, men supa eller sofva de andra
tre dagarna i veckan; hvarigenom staten skulle
förlora mycken arbetskraft, som bort till nytta
användas, och en sådan arbetare sjelf slutligen blifva
till tunga för fattigvården, d. v. s. för de
samhällets medlemmar, hvilka genom flit och sparsamhet
förvärfvat sig medel att kunna hjelpa sig sjelfva,
och andra. Således för att tvinga enhvar till jemnt
fortgående arbete . sökte man tvinga honom taga
tjenst hos en husbonde, som åtminstone af
egennytta höll honom till oafbruten sysselsättning.
Der-för var stadgadt, att hvarje person, som icke
mäg-tade skaffa sig egen sjelfständig bergning såsom
innehafvare af jordbruks-, handtverks-,
borgerlig-eller ämbetsmannanäring, skulle vara pligtig skaffa
sig, hvad man kallade laga försvar, d. v. s. att
låta skattskrifva sig i tjenst hos någon sjelfständig
medborgare. Den, som icke kunde skaffa sig så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
