Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle af något skäl kunna förmås att åt Sverge
återskänka nästan hela denna vigtiga eröfring.
Den återlemnades dock; men i hvad tillstånd?
Detta kan anas, då man besinnar alla de nyss
uppräknade lidanden, som inom 50 år landet hade
genomgått, och deras följder; djupt armod, stor
villervalla samt mångenstädes ett tillstånd, som ej
mycket skilde sig från viidens. I obygderna utefter
östra gränsen uppehöll sig en befolkning, som föga
kände och ingalunda erkände samhällslifvets lagar,
utan lik ett slags vikingar till lands hemsökte med
plundringståg alla sina grannar, vare sig finnar,
8venskar eller ryssar.
Hindren mot införandet af bättre ordning voro
både många och stora. För en ej ringa del af
befolkningen med dess halfvilda lefnadsvanor kändes
åtminstone i början reglerna för lagbundet
samhällsskick såsom obehöfliga och besvärliga band.
Ordentligt landtbruk motarbetades ock af gamla
liäfdvunna ovanor, t. ex. det omåttliga svedjandet,
och likaledes det 8. k. kyttjandet; nämligen att
matjorden afskrapades och lades i högar, som brändes,
hvarefter askan användes som gödningsmedel. Detta
svedjande och kyttjande gaf visserligen för
tillfället lätt åtkomliga skördar, men efterlemnade
stora för en längre tid ofruktbara jordsträckor. Ett
svårt hinder för landtbrukets uppkomst bestod också
deri, att vanligtvis hvarken socknar, byar eller
enskilda hemmanslotter voro genom bestämda
rågångar skilda från hyarandra. Skogen och ofta
sjelfva marken blef, serdeles i aflägsnare trakter,
betraktad som ett slags gemensam egendom och
följaktligen gifven till spillo åt gemensam vanvård
och sköfling. Ett annat fortfarande hinder bestod
deri, att endast fä egentliga finnar besökte
skolorna och der inhemtade det kunskapsmått, som
behöfdes för inträde i statens tjenst. Följden blef,
att nästan alla ämbetsmän voro af svensk stam,
och ofta saknade den närmare kännedom af landets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
