Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pare och vapendragare vid de underhandlingar eller
krig, Pariser-hofvet för eina egna afsigters skull
förde. Under nu ifrågavarande tid åsyftade dessa
först eller 1733 och 1734 att åt iranska konungens
svärfader, Stanislaus Leczinsky, återvipna Polens
krona och att dertill erhålla hjelp från Sverge,
hvartill dock Horn icke lät sig förledas *); —
sedermera eller åren 1735—1741 att störta den
härut-i
inn^n omedgörlige Horn och att derefter genom
Earl Gyllenborg och Hattpartiet locka svenska
regeringen till krig emot Ryssland, hvilka båda
planer äfven lyckades, den förra 1738, den sednare
17412). Ar 1745 sökte Frankrike förmå Sverge
att med vapenmagt understödja dess försök att på
Englands tron uppsätta den stuartska så kallade
pretendenten, men förslaget blef genom Höpken och
Åkerhielm afböjdt3). År 1757 var det förnämligast
Frankrike, som öfvertalade Sverge till pommerska
kriget4), och som vid riksdagen 1760 understödde
dem, som röstade för dess fortsättande5).
Intill år 1764 hade det varit genom Hattarna,
som Frankrike drifvit dessa planer. Men vid
riksdagen 1765 blef nämnde parti störtadt och
mäg-tade sedermera icke göra någon vigtigare tjenst,
hvarföre det ock blef af Frankrike i det närmaste
öfvergifvet. Men emedan de fredälskande Mössorna
ingalunda ville, såsom Hattarna gjort, låna sig till
understödjande af Pariser-hofvets önskningar, vände
sig nu detta från båda frihets-partierna, från såväl
Mössor som Hattar, och till konungen sjelf.
Planen blef hädanefter att hjelpa denne till ökad magt,
om möjligt till envälde, för att sedermera kunna
genom honom för sina syften begagna Sverge
hädanefter som hittills. Det var ock hufvudsakligen
»f 3lT 207—284.
2) Del. 34, 35. Att doek Frankrike stundom varnade mot
förhaatadt fredsbrott, är redan nämndt, 35. 107.
3) 38. 166.
4) 40. 1—20.
#) 40. 91.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
