Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
Gustaf den tredje har till följe af anlag,
uppfostran och lefnads-öden hyst en ständigt växande
ovilja mot fria statsskick och i synnerhet mot svenska
frihetstiden. Att hans föräldrar sökte gång på gång
våldsamt öfverända-kasta landets lagstadgade af
konungen sjelf flere gånger besvurna statsskick, deri
såg han ingenting klandervärdt. Men att deremot
folket sökte på lagligt sätt försvara sin lagliga
frihet, var i hans ögon ett uppror, ett serdeles
straff-värdt uppförande. Ensidigheten af denna
uppfattning blef liksom frestelsen dertill förstärkt genom
flere omständigheter. Ju mörkare, ju brottsligare
frihetstiden utmålades, desto vackrare dager skulle
naturligtvis falla öfver hans egen bragd att hafva
gjort slut på ett sådant tillstånd7; — och desto
kraftigare skulle svenskarna afskrämmas från hvarje
nytt försök till sjelfstyrelse, desto lättare lockas att
frivilligt böja sig under konungamagten, under
enväldet. Grundlinierna till en sådan historisk tafla
’ uppdrog han ock i sitt tal till ständerna den 21
Augusti 1772 1), och samma åsigter, mer och mer
utbildade och skärpta, bibehöll han under hela sin
återstående lefnad. De lågo ock, som sagdt är, i hans
personliga åskådningssätt. Sjelf med föga sinne för
en klok och samvetsgrann konungs lugna, jemna
och derigenom välgörande verksamhet, hade han
också föga sinne och knappt öga för den likartade
verksamhet, som oaktadt parti svallningarna på ytan
dock under hela frihetstiden fortgick inom
samhällets djupare lager. Hans magt, snille och exempel
inverkade naturligtvis på den, tidens skriftställare.
Flertalet bland dem behandlade ock de historiska
företeelserna i samma anda; måhända stundom af
undseende för hans kända tänkesätt, men oftast
till följe af öfvertygelse och af okunnighet om sanna
förhållandet. Ty allt, som talade till fördel för
frihetstiden, hade blifvit förtegadt, allt deremot, som
*) 42. 205—211, hvarest ock de många origtiga uppgifterna
i nämnde tal äro anmärkta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
