Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nade mot två, ej heller i de vigtigare utskotten, då
nämligen bönderna uteslötos och adeln tillsatte ett
lika stort medlemantal som de båda andra stånden
tillsammans. Den utöfvade sålunda en ej ringa
politisk makti
Denna makt, som aldrig varit omtyckt, kändes
nu ytterligare frånstötande, då adeln, sådan den i en
senare tid företedde sig, genom härkomst och
skaplynne afsöndrat sig från den öfriga nationen samt
förlorat mycket af det, som fordom kunnat göra den
uppburen och vördad. De gamla, rent nationela
ätterna, hvilka växt upp ur och med folket som
blomman af detsamma — ätter, sådana som Brahe, Bjelke,
Bonde, Oxenstjerna, Fleming, Stenbock m. fl. — hade
väl ej blifvit alldeles undanträngda från det politiska
lifvet, men intogo där ej längre förgrunden, sedan
klassindelningen på rid dalhuset fallit. I deras ställe
hade trängt inflyttade ätter från utlandet: till stor
• del lifländska, såsom v. Fersen, v. Essen, v. Bosen,
v. Liewen, Taube, Toll, Rehbinder, Ehrenheim, Koskull
m. fl.; många från Pommern eller andra tyska orter,
såsom v. Höpken, Scheffer, Pechlin m. fl.; andra voro
af skotsk härkomst, såsom Hamilton, Maclean m. fl.
Deras slägttraditioner och därpå grundade
lifsåskåd-ning voro sålunda till stor del utländska, liksom de
äfven i lefnadsvanor, klädedrägt och språk gerna
till-egnade sig en utländsk prägel. Därigenom skilde de
sig skarpt från de ofrälse stånden, som ännu i
allmänhet strängt höllo på det gammalsvenska. A andra
sidan må också erkännas, att denna adel just genom
sin verldsborgerlighet var mindre behäftad med det
gammalsvenska skaplynnets brister. Den hade en mera
vidsträckt synkrets samt kunde i följd däraf lättare
tillegna sig tidehvarfvets liberala kulturströnmingar;’ i
åtskilliga reformfrågor visade sig sålunda adeln vida
mer frisinnad än de ofrälse stånden. Den hade
allmänt medborgerlig lifaktigliet och saknade ej vid af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
