Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hårdhet. Däraf upphetsades den agitation, som
mössorna före och under riksdagen 1771—72 förde mot
allt hvad adel och ämbetsmän hette. Konungens i
trontalet den 21 augusti fälda utlåtelse, att »sjelfva
folket blifvit tryckt, dess klagan ansedd som uppror
och friheten ändtligen förvandlad till ett aristokratiskt
ok, olidligt för hvarje svensk man», hade af folket
lydts som riktade mot ämbetsmän och godsegare, mot
hvilka konungen nu troddes stå på allmogens sida.
Flerestädes, synnerligen i Halland, Skåne och Finland,
föreföllo smärre oroligheter, mest bland frälsebönderna.
I Finland yrkade dessa att hädanefter få lyda under
kronan och icke under frälsemannen. Slutligen
lyckades här Jakob Sprengtporten att någorlunda iugn a
den upprörda allmogen.
GUSTAF III OCH HÅNS OMGIFNING.
KONUNGEN UNDER FÖRSTA INTRYCKEN AT?
STATSHVALENIN GEN. ’
Både af vänner och motståndare ofta jämförd
med Augustus, visade sig Gustaf III vid början af
sin regering hafva åtminstone ett likhetsdrag med
denne: båda syntes nämligen höra till de människor,
som af lyckan och framgången låta sig förbättra.
Då Augustus såg verlden för sina fötter, höjde han
sig till medvetande af den stora regentuppgift honom
förelåg, och han förädlades genom att egna sig åt
densamma. En ansats till något sådant röjde sig äfven
efter statshvälfningen hos Gustaf III, men det var hos
honom mera den lättrörliga inbillningskraftens
uppeldning till ögonblicklig storslagenhet än viljans säkra
riktning på ett fasthållet lefnadsmål, Hvarken skåde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
