Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ögon, men gjorde sig sedan så mycket mer behaglig.
»Om han då ej egde mitt förtroende», skref sedan
Gustaf, »så har jag därför i följden hållit honom
tillräckligt skadelös.» Som konungens mest betrodde rådgifvare
behöll han efter revolutionen en egendomlig
undantagsställning, utan att behöfva taga plats i riksrådet.
Båda voro intagna af Frankrike, beundrade
upplys-ningstidehvarfvets franska literatur och hyllade
eko-nomisternas läror. I lifligt sinne, lättrörlig
inbillnings-kraft och mångfrestande nydaningslust liknade de
äfven hvarandra.
Ulrik Scheffer, hvilken som kanslipresiåent
innehade regeringens högsta förtroendepost, hade som
ambassadör hos det franska hofvet genomgått sin politiska
förskola. I sinnelag och själsbegåfning hade han
hvad hans äldre broder och äfven konungen saknade,
men saknade, hvad de egde. Inbillningskraftens
rörlighet var honom främmande, men han hade i stället
den lugna betänksamhet, den sträfsamma arbetsflit,
det sunda, af stundens intryck oförvillade omdöme,
som i den nya regeringen så väl behöfdes, och var
sålunda för densamma oumbärlig. Den fick, så långt
hans inflytande räckte, en prägel af sansad
hofsam-het, regelbunden gång och aktningsbjudande hållning.
Som byråkratiens öfverhufvud kunde han ej förlika
sig med Fersen och Höpken, aristokratiens båda
stöd-jepelare, och lika litet med enkedrottningen, hvars
inflytande i godtyckesriktningen han fruktade.
Däremot förstod han att smidigt lämpa sig efter konungen
och på samma gång skickligt leda honom. Mot sina
underordnade var han kall och stel, hvarför han
också icke var i stånd att på dem verka väckande
och lifvande.
Den tredje brodern, Per Scheffer, var en man
utan framstående själsgåfvor; han hade genom sina
bägge äldre bröders inflytande blifvit upphöjd till
generalmajor och fick mer än en gång föra befäl öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
