Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mestadels vid Djurgården utanför Stockholm på den
lilla lägenheten Biskopsudden, där han 1786 afled.
Göran Sprengtporten, mera handlingskraftig, men
också mera våldsam, ränkfull och hämdlysten, bibehöll
sig längre i konungens gunst, hvarför han också kom
i spändt förhållande till sin äldre broder. Under
färden till norska gränsen, då båda bröderna medföljde,
kom det till uppenbar brytning dem emellan, »blotta
hans åsyn gaf mig förargelse», skref sedan den äldre
brodern om den yngre. Efter den förres
afskeds-tagande fick Göran tillika med öfverstes värdighet
befälet öfver de lätta dragonerna i Stockholm och i
Finland. Men konungen, som syntes vilja hålla den
obändige mannen aflägsnad, afböjde hans begäran att
qvarstanna i Stockholm och lät honom begifva sig till
Finland, där också hufvudstyrkan af dragonerna var
förlagd,. Missbelåten däröfver, begärde och erhöll Göran
Sprengtporten i slutet af år 1774 konungens löfte om
afsked med ackord samt understöd till en utländsk
resa, hvilken dock tillsvidare instäldes. I stället
mottog han (1775) utnämning till öfverste vid Savolaks
regemente. Som sådan fick han ett tillfälle att lägga
sin stora duglighet i dagen, men på samma gång
stegrades äfven hans högtflygande ärelystnad, hvilken
konungen hvarken kunde eller ville tillfredsställa.
Under färden till norska gränsen hade Toll
brukats som kunskapare samt funnit uppgifterna om do
norska rustningarne öfverdrifria; han utlät sig därom,
att man »tilläfventyrs menat sig göra väl», då man
»af intet formerade något och mycket af det minsta».
Ett sådant utlåtande torde måhända ej väl hafva
öfverensstämt med konungens hemliga önskningar, men
så mycket bättre med Ulrik Scheffers. Under den
påföljande tiden hölls också Toll mera aflägsnad. Han
utnämndes (1774) till ryttmästare vid det södra
skånska infanteriregementet och följande året till major i
arméen. Som sådan fick han emellertid tillfälle att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
