- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 47. Gustaf III:s regering. H. 1. Reformtiden 1772-78, brytningstiden 1778-87 av Otto Sjögren /
84

(1823-1872) [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bönderna,, många till antalet (i Joelds 132), förmenade
SI1»a hemman vara af kronoskattenatur och gäfvo skäl
därför, under det godsherrarne betraktade dem som
underlydande frälsehemman. I rättegången mot
Reuter-holni vunno bönderna i underrätten, men förlorade i
öfverrätterna, där adelsmän voro domare. Wredeska
familjens: anspråk lcunde icke ens i öfverrätterna
godkännas; de ogillades både af kammarkollegium och af
iadsdivisionens flertal, men konungen gaf ändå
Wredeska familjen rätt under åberopande af stamfaderns
förtjeuster. Han sade sig vara förvissad, att äfven
efterföljande konungar ej måtte någonsin upptaga dylika
frågor rörande naturen af en kunglig donation, »som
varit ämnad till välförtjent hägnad åt efterkommande
en man, hvilken med lif och blod beseglat sin
trohet mot sin konung vid en för dess person eljest
oundviklig fara».

Om upphjelpandet af Finlands försvarsanstalter
skall i det följande och i annat sammanhang berättas.

MILITÄRA RT3FORMFÖRSÖK.

Krigsväsendets och militärandans utveckling hörde
e] till frihetstidens uppgifter; därför hade på detta
område åtskilliga missbruk inrotat sig, och mycket var
1 Vanhäfd. I sammanhang med det af den osäkra
ställningen till grannstaterna framtvungna sträfvandet
att öka rikets försyarskrafter konimo därför äfven
wlitära reformer på dagordningen. Gustaf III:s
själs-riktning låg emellertid icke heller åt detta håll och
var sålunda föga egnad för dessa reformers
genomförande. Med sin naturliga skarpsynthet fann han
väl, hvari felet bestod; men då det gälde åtgärder
för dess afhjelpande, saknades uthållighet, och andra
mtressen trädde hindrande i vägen. Också voro de
reformuppgifter, som här förelågo, ingalunda
lätthand-terligaj c|e rörde krigsförvaltningens ombildning, be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/47/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free