Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medföra förderfliga verkningar för den stora
allmänheten. På riksdagen 1771—72 hänsköt därför sekreta
utskottet förslaget till ständernas förnyade ompröfning;
det föll i de tre ofrälse stånden, men antogs af adeln.
Nu kom emellertid revolutionen emellan, och
afgöran-det kom så i regeringens hand. Nummerlotteriets
inrättning blef af riksrådets flertal tillstyrkt och af
kongl. maj:t påbjuden utan afseende på den opinion,
som vid riksdagen uttalats. Under öfverinseende af
kammarkollegii president, grefve K. J. Cronstedt, som
blef dess förste direktör, trädde det i verksamhet i jan.
1773. Med en viss högtidlighet förrättades (20 febr.)
den första dragningen på stora riddarhussalen i
närvaro af två riksråd och en stor massa åskådare. En
del af den blifvande inkomsten anslogs af konungen
till fullbordandet af Gustaf II Adolfs ärestod.
Det välmenande syftet att bereda lättad
penninge-tillgång åt den stora, medellösa allmänheten låg
sannolikt ursprungligen till grund för inrättningen af
general-assistanskontoret. Förslaget därom hade först väckts
af en major Hake samt vunnit bankoutskottets förord.
Kontoret skulle blifva ett slags pantbank med uppgift
att, såsom sjelfva namnet angifver, tjena till
undsättning för de fattigare klasserna genom att på kortare
tid lemna lån mot pant af lösegendom, men skulle
äfven få anlitas för industriens och andra näringars
räkning. Företaget var stäldt på aktier, af hvilka
kronan sedermera (1775) löste sig till nära tredjedelen.
Det gick, som det plägar gå med dylika inrättningar;
man »assisterade» den penningbehöfvande allmänheten
på sådant sätt, att aktieegarnes eget intresse därvid
främst tillgodosågs. För lånen erlades 6 procents
ränta, livartill äfven kom en dryg provision och andra
afgifter. År 1776 erhöllo aktieegarne 8 procents
utdelning; sedermera blef den något mindre, men i alla
fall god nog. Mot inrättningen uttalades redan från
början ett skarpt klander; mången ansåg den som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
