- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 47. Gustaf III:s regering. H. 1. Reformtiden 1772-78, brytningstiden 1778-87 av Otto Sjögren /
98

(1823-1872) [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sekreteraren Schröder. Kommissionen synes hafva blifvit
färdigbildad redan på hösten 1772.

Flere bland dessa ledamöter hade bland allmänheten
ett välgrundadt rykte för duglighet och erfarenhet.
Samuel Sandels var på sin tid en i många praktiska
värf använd man. Anders af Botin hade i skrifter
ådagalagt sina grundliga och vidsträckta kunskaper,
isynnerhet på det kamerala området. Samuel af
Sö-derling var erkänd auktoritet i bankväsendet och styrde
vexelkursen.

Mindre känd vid sitt inträde bland dessa
ledamöter var Liljencrants, hvilken snart kom att höja
sig öfver dem alla. Han hette ursprungligen Johan
Vesterman och var prestson från Gefle; han påstod
sig härstamma både på fädernet och mödernet från
ärkebiskopen Laurentius Petri. Åt det ekonomiska
studiet egnade han sig med sådan framgång, att han,

25 år gammal, på riksdagen 1755—50 antogs till
sekreterare vid handels- och manufakturdeputationen.
Sedermera anträdde han (1758—61) en utländsk
studieresa; det var just vid den tid, då i Frankrike den
fysiokratiska skolan, främst representerad af Quesnel,
gjort sitt första offentliga uppträdande. Förberedd
genom beröring med svenska nationalekonomer, isynnerhet
Karl Scheffer, tillegnade sig Liljencrants med lätthet
denna riktning, som isynnerhet gick ut på
värdeprodukters frambringande samt näringarnes och
omsättningens frihet. Markis de Mirabeau var vid denna
tid som statsekonom hans förebild, och han underhöll
med denne en lång brefvexling. Efter en resa till
England erhöll han 1767 kommerseråds fullmakt;
han adlades och antog då namnet Liljencrants. 42
år gammal, blef han nu insatt i finanskommissionen.

I främsta rummet ålåg det de kommiterade att
utreda frågan om myntrealisationens verkställbarhet.
Den afslöt efter någon tid sina arbeten och framlade
för konungen ett utlåtande, som gick ut på, att någon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/47/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free