- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 47. Gustaf III:s regering. H. 1. Reformtiden 1772-78, brytningstiden 1778-87 av Otto Sjögren /
114

(1823-1872) [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Anbud ingafs af hofrättsrådet J. A. Grevesmöhlen
dels för egen räkning, dels för direktören i ostindiska
kompaniet J. A. Grill samt för grosshandlaren Dassau
och medintressenter. De bjödo 490,300 rdr sp. i
arrende för de egentliga tullarne samt för vissa andra
med dem mer eller mindre sammanhängande
tulluppbörder 200,000 rdr med en förskottsvis erlagd
»pre-numerationsafgift» af 05,000 rdr. Deras anbud
mot-togos, och sålunda inträdde de som ledamöter af den
nybildade »generaltullarrendesocieteten». Som kronans
fullmäktige insattes presidenten frih. Lillienberg, som
blef ordförande, samt kammarherren G. Ehrensvärd,
underståthållaren v. Axelson och justitiekansleren
Lilliestråle. Dessutom ingingo 8 andra ledamöter,
bland hvilka må nämnas bergsrådet Sandels samt
grosshandlarne Groen, Brandenburg och Arvedson.

Både för kronan och för arrendatorerna visade
sig den sålunda gjorda anordningen under denna
första arrendeperiod vinstbringande. Det betänkliga
därvid var emellertid, att man ej afsåg tullens uppgift
att reglera handelsomsättningen, utan uteslutande tog
inkomsten i betraktande som en statens finanstillgång.

NYA UPPSLÅS I NÄEINGSLIFVET.

De svenska näringaimes upphjelpande ur det
lägervall, hvari de iråkat, ingick som en vigtig
beståndsdel uti Liljencrants’ finansplan. Däruti, liksom
i tullagstiftningen, sökte han bana väg för tillämpningen
af den moderna statsekonomiens läror.

I enlighet med fysiokraternas åskådning var han
därvid synnerligt mån om landtmannanäringarnes
utveckling. Till jordbrukets främjande hade såväl
kammarkollegium som det af Liljencrants styrda
kommersekollegium sina medel att föreslå. Som
kammarkollegiets yrkanden framhöllos isynnerhet: att
storskiftena, hvilka ännu omfattade knappt en tredjedel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/47/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free