- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 47. Gustaf III:s regering. H. 1. Reformtiden 1772-78, brytningstiden 1778-87 av Otto Sjögren /
139

(1823-1872) [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

erhållit de mest bestämda befallningar att helt och
hållet ändra uppförande.»

Det visade sig dock snart, att Simolin ej mycket
ändrat sig, om han än i det yttre röjde större
höflig-het. Han fick instruktion att hålla uppmärksamt
öga på den väntade riksdagen, underhålla sina gamla
förbindelser och söka knyta nya; Bernstorff var
därvid äfven intresserad för Danmarks räkning. I följd
däraf aftalade Simolin med den danske ministern i
Stockholm Guldencrone om gemensamma åtgöranden.
Man litade på biträde af Falkengreen, Pechlin och
Göran Sprengtporten; man hoppades kunna med
penningar vinna Ivarl Sparre, hvilken ej längre var
synnerligt tillgifven konungen och dessutom hade stora
pen-ningebehof. Fersen och Höpken skulle man
försig-tigt sondera. Gyllensvan erhöll penningar till
utförande af sina partioperationer. Så till vida hade
emellertid Gustaf vunnit ett syftemål med sin resa,
att kejsarinnans stämning mot honom var märkbart
mildrad, och förbindelsen med de missnöjde i Sverige
sågs nu af henne med likgiltighet. Kort före
riksdagen blef till och med Simolin återkallad och
efterträddes för ögonblicket af envoyéen Ruckman, hvilken
lemnades utan både instruktioner och penningemedel.

På Gustafs begäran inleddes mellan honom och
kejsarinnan en förtrolig brefvexling, däri de benämnde
hvarandra »bror» och »syster». Men hans politiska
förslag visste hon äfven i denna form med fin ironi
afböja. Då . han ånyo gaf en vink om en förbindelse
dem emellan mot Preussen, gaf hon sålunda endast
ett skämtsamt svar. Hon fruktade, skref hon, att
grefvarhe Scheffer och Panin skulle hota »bror» och
»syster» med riset, 0111 de finge veta dessas hemliga
brefvexling. Hvad skulle då bror och syster göra
för en figur när »papporna» togo dem i förhör. Bror
skulle måhända svänga sig ifrån saken med en piruett,
men det blefve ej görligt för kära syster, som ej vore

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/47/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free