Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
understöd liade Frankrike kommit i krig med
England; mellan Ryssland och Turkiet syntes ett nytt
fredsbrott förestående. De utländska hofven hade
sålunda fullt upp att göra med skötandet af sina egna
närmast liggande angelägenheter. Gustaf hade här
intet att frukta, utan menade sig i stället hafva
rikligt tillfälle att politiskt göra sig gällande. För
Frankrike var det nu han, som syntes behöflig, och Fredrik
II sökte bringa honom på sin sida. I sölpt förening
med de neutrala fastlandsmakterna, särskildt Ryssland
och Danmark, började Gustaf äfven uppträda mot
Englands godtyckliga visitationsrätt och våldsamma
förfarande i ofrigt mot neutrala fartyg. Genom
Gustafs besök i Petersburg var Katharina mer än till
hälften blidkad, och han sökte, ej utan god verkan,
ytterligare göra sig henne förbunden. Sålunda
lyckades det honom utverka, att den besvärlige Simolin
återkallades, hvarigenom ryska beskickningen under
riksdagstiden kom att förestås af chargé d’affaires
Ruckman, hvilken var temligen oerfaren. Franska och
ryska hofven underrättades sent om riksdagskallelsen,
och Ruckman hölls så länge i okunnighet därom, att
han fann sig öfverrumplad och af brist på
instruktioner ingenting kunde uträtta. Under sådana
förhållanden fann sig naturligtvis äfven den danske
ministern Guldencrone vanmäktig.
Ulrik Scheffer tillrådde därför riksdagens snara
sammankallande. »Aldrig hafva», skref han,
»allmänna sakerna i Europa varit i en för oss
fördelaktigare ställning; ty med undantag af Danmark, som
ensamt ej mycket betyder, tyckas alla så sysselsatta
med sina egna angelägenheter, att de ej hafva tid att
tänka på Sveriges.» Han tilläde: »Ryssland vill hafva
bevis på, att E. maj:ts regering grundar sig på
ständernas medverkan. Det frågar litet efter graden af
denna medverkan. Men principen, en gång offentligen
Fryxells Berätt. 47. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
