Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lugnet inom och utom dess gränser.» Därefter
uppläste hofkansleren. de af konungen och Schröderheim
uppsatta »Punkter, om hvilka kongl. maj:t i nåder
funnit för godt, att underrätta riksens ständer». Här
framstäldes i förskönad dager de gjorda framstegen,
men — kronobrännerierna voro icke ens omnämnda.
Det återstod att genomföra klassindelningen på
riddarhuset, hvilken måste jämkas efter ändrade
tidsförhållanden. Herreklassen med sin titelaristokrati af
grefvar och friherrar gick det nog för sig att på
papperet återställa, Svårare var det Stål dt med
»riddar-klassen», ty af denna funnos endast 15 ätter qvar,
och af dessa voro endast några få representerade. I
ett på riddarhuset utlyst sammanträde den 3 nov.
uppträdde konungen i sin egenskap af »rikets förste
adelsman» som ordförande. Han föreslog där och
genomdref, att andra klassen skulle förstärkas med
de 300 äldsta ätterna ur den tredje samt för framtiden
rekryteras med kommendörerna af svärds- och
nord-stjerneordnarne samt deras afkomlingar. Vidare antogs
hans förslag, att den äldste af hvar ätt skulle som
»caput familiffi» vara ättens representant; om
hufvud-mannen vore ensam af sin ätt, kunde han gifva
fullmakt åt en annan adelsman. Endast Gyllensvan
vågade taga i anspråk adelns öfverläggningsfrihet och
begära omröstning med slutna sedlar. Vid justeringen
den 9 nov. yrkade man med underdånigt ogillande af
hans dristighet, att yttrandet skulle beläggas med straff
eller åtminstone ur protokollet uteslutas. Men
konungen, som äfven då var tillstädes, begagnade
tillfället att göra sig behaglig genom att låta de
misshagliga uttrycken ostraffadt qvärstå i protokollet som
ett »monument, att under Gustaf III:s regering det
varit svenske män lofgifvet att inför tronen fritt få
yttra sina tankar». Sin vilja beträffande
klassindelningen fick han emellertid genomdrifven.
Den på riddarhuset återinförda klassindelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
