Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att med väpnad makt uppträda i den tyska striden
och förespeglade de Österrikiska Nederländernas eröfring
som en möjlig frukt däraf. Närmare förklarade han
sig i en samtidig skrifvelse till Creutz: Frankrike borde
samverka med Preussen mot kejsaren, en fransk armé
inbryta i Belgien, en annan gå öfvcr Rhen och
fråntaga England Hannover, som borde öfverlemnaé till
Braunschweigska huset, clock med undantag af landet
Bremen och Verden, som borde återställas till Sverige.
Måhända stod detta förslag i något sammanhang med
det besök, som prins Ferdinand af Braunschweig
samtidigt aflade vid det svenska hofvet. Den franske
konungens svar blef emellertid ganska kort och afmätt;
han sade sig väl gilla de framstälda reflexionerna,
men uttalade sig ej’ vidare i ämnet. För egen del
iakttog Gustaf en försigtig tillbakadragenhet och
uttalade sig gentemot Österrike med stort undseende.
Liksom han ej under de pågående uppträdena med
sin moder vågade stöta sig med sin morbroder, så
ville han hålla vägen öppen för en framdeles kanske
önsldig anslutning till Österrike.
Englands förfaringssätt under sjökriget hade
emellertid medfört den verkan, att Preussens, Hollands,
Danmarks och äfven Sveriges sändebud i London
gjort föreställningar däremot. På dessa klagomål
svarade England genom en förklaring (19 okt.) till de
preussiska, danska och svenska sändebuden. Löfte
gafs väl att lösgifva eller lemna ersättning för de
neutrala varuladdningar, som uppbringades före den
10 nov., men efter nämnda tid skulle afgörandet
öfverlåtas åt de engelska domstolarne. Med denna
förklaring . voro de neutrala makterna ej nöjda, och
Frankrike, som till fullo erkänt grundsatsen »fritt skepp
gör fritt gods», sökte draga dem öfver på sin sida.
Främst vände det sig därvid till svenska regeringen,
hvilken fann sig af sina intressen förbunden till tjenst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
