Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle konvojeras af fregatter, frågade lord North
spefullt: »Hvem skall då konvojera fregatterna?»
Ver-gennes skref varnande: »Öfvervåg noga Sveriges
ställning. Konungens beslutsamma uppträdande mot
England bör förutsätta, att han är fullt säker från den
ryska sidan.» I sjelfva verket kunde något samband
med de båda andra nordiska makterna knappast
före-finnas, enär Sverige afgjordt stod på Frankrikes sida
mot England, under det icke Ryssland och ännu
mindre . Danmark ville oroa sistnämnda makt.
En eskader af 6 linieskepp och några fregatter
utrustades, och hertig Karl seglade med den till
Katte-gat, där befälet öfvertogs af kontreamiralen v. Gierdten.
Hertigen afläde ett besök hos kungliga familjen i
Köpenhamn, spisade middag ombord på en engelsk
fregatt och återvände sedan till Stockholm.
Utrustningen a,f eskadern bidrog i sin mån till uppnåendet
af det resultat, att en stor del af de uppbringade
handelsfartygen återstäldes och den svenska sjöfarten
i allmänhet blef mera fredad.
Framför allt var emellertid Gustaf angelägen om
att synas spela en stor roi på den politiska
skådeplatsen. I den föreställning, att fredsunderhandlingar
redan voro å bane, ville han nämligen uppträda som
medlare mellan de krigförande makterna, ja äfven som
ett slags målsman för de neutrala. Han gaf engelske
ministern en allt annat än blygsam vink om denna
sin önskan; för att behaga England lät han i
Marstrands frihamn till förmån för engelska handlande
lägga beslag på en laddning indigo, som af
nordamerikanska kapare blifvit tagen och ditförd. Såväl
England som Frankrike svarade emellertid på hans
medlingsanbud, att de trodde sig ännu ega nog makt
att sluta sina tvister så, som de sjelfve föresatt sig
det. På hans framställning till Ryssland svarade
Panin helt kort, att de krigförande makterna ännu ej
ansågo sig hafva behof af någon fredsmedling, hvarföre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
