Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förd längre, än jag ville, men jag skulle otvifvelaktigt
vid första tillfälle blifva förrådd af Danmark.»
Också var Gustaf snart i färd med ett nytt
anslag mot Danmark. Efter den holsteinske hertigens
död (1785) sökte han nämligen göra sina anspråk på
Oldenburg och Delmenhorst gällande, ehuru Frankrike
afrådde honom från att inblanda sig i denna tvist.
Ieke desto mindre gjorde han min af att vilja, äfven
med väpnad makt, fullfölja sitt kraf. Den nye ryske
ministern i Stockholm Markoff förklarade då å
kejsarinnans vägnar, att, om konungen skickade ett enda
krigsskepp eller företog något annat fiendtligt steg
mot Danmark, så ämnade Ryssland med sin flotta och
sin armé understödja sin bundsförvandt, den danske
konungen. Gustaf trodde sig kunna tillfredsställa
kejsarinnan genom ett till henne skrifvet egenhändigt
bref, men hon lät besvara det endast genom sin
utrikesminister och i ganska afmätta ordalag. Från
denna tid upphörde den enskilda brefvexlingen dem
emellan, och Gustaf började rikta sina krigsplaner mot
Ryssland.
I följd af sin förbindelse med Frankrike ville
Gustaf äfven syssla med vidsträcktare politik. Holland
kom vid denna tid i brytning med kejsar Josef II,
då denne sökte med våld öppna den länge stängda
segelfarten på Schelde. Frankrike uppträdde då till
Hollands skydd, och man befarade i början möjligheten
af ett krig. Gustaf, föga blid mot Josef II, var
genast villig till ett närmare förbund med Frankrike
och Holland; men detta afböjdes, helst som fredlig
uppgörelse snart inleddes. Han inskränkte sig då till
ett förslag om öfverlåtande af 6,000 man svenska
trupper i holländsk tjenst mot subsidier, utbetalta
under 15 till 20 år och belöpande sig till 100,000
floriner för hvarje tusen man. Afsigten var tydligen
att begagna tillfället till penningeförvärf medelst
uthyrandet af svenska trupper. Men Creutz anmärkte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
