- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 47. Gustaf III:s regering. H. 1. Reformtiden 1772-78, brytningstiden 1778-87 av Otto Sjögren /
216

(1823-1872) [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FINANSNÖDEN. OROANDE BESKATTNINGSFÖRSLAG.

Finansernas tillstånd hade under föregående
tidsskede, trots de af Liljencrants gjorda ansträngningarne,
snarare förvärrats än förbättrats, till största delen
genom konungens eget förvållande. Bristen ökades
genom de utomordentliga utgifterna under riksdagen
1778, genom hofhållningens ökade kostsamhet och
penningetillskotten för konungens utländska resor.
Arméens och flottans utrustning hade äfven ganska
liårdt tagit landets egna tillgångar i anspråk, ehuru
det mesta uträttades med anlitande af de franska
subsidierna. Den regala brän vin sbränningen hade,
långt ifrån att med sina påräknade tillgångar täcka
bristen, tvärtom medfört en betydande tillökning i
utgifterna. Statsbristen blef sålunda allt större, och nya
lån måste gång på gång upptagas. I brist på
erforderliga tillgångar måste statskontoret länge lemna
det af konungen beviljade lönetillägget åt arméens och
flottans officerare obetaldt, ja äfven till hofvets egen
civillista kunde man endast med tidsutdrägt och
svårigheter anordna de kräfda utbetalningarne.

Under konungens vistelse på Gripsholm i slutet
af år 1779 framlade Liljencrants den utarbetade nya
riksstaten; den utvisade en ansenlig tillökning i
skulderna och på samma gång en minskning i inkomsterna.
Riksmarskalken v. Liewen visade, att hofhållningen
med dubbla beloppet öfversteg det för densamma
bestämda anslaget, och att krediten, som för densammas
räkning i alltför stort omfång anlitats, svårligen kunde
längre utsträckas. Karl Sparre hade uträknat, hvad
försvarsverket för den närmaste tiden behöfde; men
endast en tredjedel däraf ansåg man sig kunna
bevilja. Med sina påminnelser om nödvändigheten att
iakttaga större hushållning, synnerligen i utgifterna för
hoflyx, nya byggnader och skådespelsnöjen, vann Lil-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/47/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free