- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 47. Gustaf III:s regering. H. 1. Reformtiden 1772-78, brytningstiden 1778-87 av Otto Sjögren /
220

(1823-1872) [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lians muntliga uttalande, och det upptogs högst
onådigt. Konungen hörde honom till slut, men genmälte
därefter med någon sinnesrörelse helt kort och tvärt:
»Tillstå, baron Liljencrants, att ni har att göra med
en mycket ädelmodig och god konung, som tål, att
ni säger honom allt hvad nyss blifvit sagdt. Farväl!»
Konungen hade då redan i tankarne sin blifvande
italienska resa, hvilken ju kräfde betydligt ökade
utgifter.

Sedan den för tullarrendet utfästa tiden gått till
ända (1782) återkommo tullarne under statsverket.
Tulldirektionen bibehölls emellertid såsom förut, dock
hädanefter med fast aflöning. Då statskontoret
saknade medel att återbetala de summor, som
intressenterna förskjutit, förmåddes de att låta sitt aktiekapital
ännu två år mot ränta innestå i tullens kassor.

Flottans utrustning låg vid denna tid de styrande
ömt 0111 hjertat. Till främjande af dithörande
syftemål framkom (1783) amiralitetssekreteraren Troil med
det förslag, att skattehemmanens skogar skulle, liksom
kronohemmanens, ställas under landshöfdingarnes och
jägeribetjeningens myndighet, likaså de till grufvor och
smiden anslagna »recognitionsskogarne, samt att
säteriernas rusthållsskogar skulle upplåtas åt amiralitetet
för hemtning af ekvirke, mastträd och plankor.
Ulrik Scheffer understödde detta förslag, som helt och
hållet ingick i hans byråkratiska system. Konungen
biföll det genast, utan att därom öfverlägga hvarken
med rådkammaren eller ens med någon konselj, och
Troil belönades med erhållandet af eftersträfvad
utnämning till amiralitetskammarråä. Men det
egenmäktiga tilltag, hvarom här var fråga, mötte ett
all-för starkt motstånd för att kunna genomdrifvas.
Säteri-egarne, bergverken och skattebönderna protesterade
under åberopande af regeringsform, konungaförsäkran
eganderätt och privilegier. Kammarkollegium, till hvilket
detta arrende måste ånyo hänskjutas, afstyrkte för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/47/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free