- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 47. Gustaf III:s regering. H. 1. Reformtiden 1772-78, brytningstiden 1778-87 av Otto Sjögren /
254

(1823-1872) [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nämnde kyrkoherden i Skellefteå K. J. Nordin, i
borgarståndet af borgmästarne Ekerman och Munthe.
Man hacle från regeringens sida allt i beredskap för
ett våldsamt ingripande, men synes därmed endast
haft för afsigt att skrämma. Konungen höll på
Ladugårdsgärde fältläger med lifgardet och öfriga till
hufvud-staden förlagda regementen; gardet hade fått skarpa
patroner och hemlig vink om att hålla sig färdigt,
om så påfordrades. Skrämseln gjorde till stor del sin
afsedda verkan på prester och borgare, hvilka därför
visade mera undfallenhet för regeringen. Adeln gick
däremot fortfarande i spetsen för motståndet, och
bönderna läto under denna riksdag hvarken vinna sig
med förplägning eller skrämma sig med vapenhot.

REGERINGENS FÖRSTA NEDERLAG.

Redan den 10 maj, då första plenum hölls på
riddarhuset, föreslog Vadenstjerna, att ståndets
protokoll skulle tryckas, och ståndet valde, utan att tillåta
någon påtryckning från regeringens sida, sina elektorer
till utskotten. Oppositionen fattade nu med större
framgång nytt tag i samma sak, som den 1779 måst
släppa. Den då af Hummelhjelm väckta frågan om
ständernas beslutanderätt återupptogs nämligen nu af
Karl de Geer, som anmälde en hemställan till konungen
om förtydligad bestämmmelse angående beräkningen
af ståndens röster. Därvid uppstäldes den gamla
grundsatsen, att i lagstiftningsmål, utom då det rörde
privilegier och bevillningar, tre stånds
sammanstämmande mening vore att anse som riksdagens beslut,
men att frågan förfölle, om två stånd stannade mot
två. Då memorialet upptogs till behandling den 12 maj,
uppläste öfverste Almfelt ett väl utarbetadt anförande
till sakens försvar; hofpartiet mäktade mot detsamma
ej göra någon hållbar invändning. Hemställandet
beslöts sålunda, och landtmarskalken fick i uppdrag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/47/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free