- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 47. Gustaf III:s regering. H. 1. Reformtiden 1772-78, brytningstiden 1778-87 av Otto Sjögren /
271

(1823-1872) [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kimde utan konungens särskilda tillstånd gemensamt
behandlas. Den 31 maj lyckades man dock få till
stånd ett beslut, att frågan skulle hvila, tills man
finge förnimma, att ärendet hos de öfriga stånden
före-komme.

Hvilotiden blef ej lång. Toll, som i det längsta
hoppades, att bränvinsfrågan skulle medföra söndring
mellan adeln och bondeståndet, sökte genom sina
partigängare förmå det sistnämnda att till
konungen ingå med petition om fri husbehofsbränning mot
erbjudande af något vederlag. Men bönderna läto ej
däraf förmå sig att bryta sitt samband med adeln,
utan vidhöllo sitt förra yrkande om samfäld
behandling af frågan, helst som adeln förespeglade dem, att
den fria husbehofsbrän ningen skulle genomdrifvas utan
vederlag. Regeringen måste därför i detta ämne
underhandla äfven med adeln. Liljencrants höll
konferensen med oppositionsledarna och lät dem förstå, att
konungen vore sinnad att medgifva
husbehofsbrännin-gen, men sökte förmå dem att ingå på vederlaget
af en årlig bevillning, hvilken de dock ej voro
benägne att medgifva. Äfven i borgarståndet kom den
fria husbehofsbränningen, med eller utan vederlag, pa
dagordningen.

I bondeståndet upptogs frågan ånyo den 7 juni,
och då yrkades hennes gemensamma behandling af
alla fyra stånden så häftigt, att talmannen, ur stånd
att vinna gehör, sökte afbryta öfverläggningen och i
stället till justering lät föredraga några andra
besvärs-punkter. Men han tvangs att upptaga bränvinsfrågan
ånyo och var just på väg att framställa proposition,
då en skrifvelse från konungen till honom
framlem-nades. Samtidigt pågick i borgarståndet ett skarpt
meningsutbyte i samma ämne. Talmannen utkallades
då i förstugan och fick där af. revisionssekreteraren
M. Rosenblad mottaga en likartad kunglig skrifvelse.
Den innehöll, att konungen vore villig ordna brän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/47/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free