Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afhjelpaiidet af den allmänna nöden. Konungen borde,
menade han, före riksdagsafslutningen gifva sitt
samtycke till de af riksstånden enhälligt fattade besluten
samt lemna svar på deras underdåniga besvär, hvilka
såsom lagstiftningsfrågor kräfde, ej kollegiernas, utan
ständernas hörande. Till slut yrkades, att
borgarståndet måtte inbjuda samtliga medstånden att i en
gemensam stor deputation hos konungen anhålla, att
riksmötet ej förr aflystes, än de allmänna besvären och
andra riksvårdande ärenden blifvit till ett nådigt slut
förhulpne. I borgarståndet, där majoriteten utgjordes
af de mot Kewenter afvogt sinnade borgmästarne med
den gamle Schauv i spetsen, väckte memorialets
tryckning stor uppståndelse. Det blef nu i plenum
uppläst och skarpt klandradt; .ståndet frikallade sig från
all delaktighet däruti och anmälde hos konungen sitt
ogillande. Regeringen begagnade sig nu genast af
detta tillfälle att qväsa oppositionen och lät genom
justitiekansleren ställa Kewenter under åtal.
Den 23 juni afslöts riksdagen. I sitt
afskeds-tal sökte konungen väl försköna, men kunde ej
återhålla uttrycken af den bittra förtrytelse, som detta
riksmöte hos honom uppväckt. »Om», sade han,
»farhågor, ogrundade till deras natur, oförtjente för den
som gifvit eder friheten och som eder nu samlat endast
för eder bergning -— om dessa farhågor, dessa irrbloss
uppkommit och hotat störa den enighet, som jag i
fjorton år med så mycken möda och så stor
försakelse af allt eget missnöje sökt bibehålla, har jag
ansett dem som de moln, hvilka uppkomma efter ett
långt lugn, men ett ståndaktigt tålamod endast kan
skingra; ty sanningens kraft verkar i längden och
upplyser slutligen, då man mest sökt att den
fördunkla.» Han jämförde sig med Gustaf Vasa, som
mången gång blef misskänd af sin samtid, men fått
efterverldens erkänsla. »Det är ock», fortfor han, »till
efteryerldens domstol konungarne böra vädja, ty den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
