Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under riksdagen liade konungen till Spaldencreutz och
Hummelhjehn låtit framföra en varning att icke drifva
honom till ytterligheter, emedan då endast återstode
honom att »kasta sig i ofrälseståndens armar».
Hummel-hjelm hade då svarat, att han redan förutsåg denna
utväg. Det var en förkänning af händelserna 1789.
Förföljelsen mot Kewenter gaf till
riksdagsafslut-ningen ett pinsamt efterspel. Justitiekansleren kunde
ej finna anledning till åtal mot honom, allraminst för
högmålsbrott. På konungens befallning blef då
Kewenter af advokatfiskalen åtalad inför Svea hofrätt;
konungen sökte äfven förmå hofrätten att genast låta
häkta den anklagade och domfälla honom för
högmålsbrott. Detta lyckades dock icke; Kewenter
dömdes efter tryckfrihetslagen till 14 dagars fängelse vid
vatten och bröd, och för att tillfredsställa konungens
hämdlystnad, skärpte hofrätten utan laga skäl straffet
ytterligare genom att fråndöma honom rätt att föra
andras talan. Kewenter vädjade till rådkammaren,
hvilken, trots konungens bearbetningar, upphäfde den
lagstridiga skärpningen af domen. Konungen hänsköt
clå saken från justitierevisionen till justitiekonseljen, där
han genom sina två rösters öfvervigt fick det
nyssnämnda beslutet upphäfdt och hofrättens dom i alla
delar stadfäst. Kewenters anseende blef ej däraf
rub-badt; vid hans återkomst till Upsala mottogs han af
en deputation, som öfverlemnade till lionom en
silfver-kanna med en inskrift, att den skulle förvara minnet
af hans tacksamma valmän, som gillade hans
förhållande vid riksdagen. Sitt ådömda fängelsestraff
måste han utstå. Kort efter Gustaf III:s död
återfick han den honom fråndömda rätten att som
fullmäktig meriighetérs allmänna värf och ärenden utföra.
Han afled 1805.
Riksdagen 1786, då riksens ständer, uppburna
af den allmänna meningen, återigen uppträdde som en
regeringen mot-vägande statsmakt och häfdade grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
