- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 47. Gustaf III:s regering. H. 1. Reformtiden 1772-78, brytningstiden 1778-87 av Otto Sjögren /
292

(1823-1872) [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

upprättades därför vid sidan af inrikes civilexpeditionen,
men till en början underordnad denna, en »ecklesiastik
beredning» samt erhöll (1 nov.) en äfven af Nordin
utarbetad instruktion. Den skulle bestå af en lekman
och tvänne prester, (bland hvilka Nordin sjelf var den
ene) samt hade till uppgift att pröfva och utreda alla
ecklesiastika ärenden, innan de för konungen
föredrogos.

Schrödérheim sökte i det längsta bekämpa sin
nye medtäflares grundsatser. Sålunda utlät han sig
en gång, då denne föreslagit en lektor (Billgren) till
biskop i Skara: »Att upphöja den lägre delen af
ståndet är en omsorg, hvarmed han redan utmärkt sin
ministore. Man hindrar därmed tillopp af andra stånd
och vinner hopen. Sjelf lektor, roar det honom att
sätta en lektor på biskopsstolen, hvilket ännu aldrig
händt; och om det någon gång händer, vågar jag
försäkra, att alla biskopsförslag hädanefter blifva inoin
konsistorierna sjelfva och ingen anstalt vidare möjlig
att styra valen. — — Att jag icke bedrager mig
här-utinnan, nämligen om valen, skall tiden visa. Biskopar
sådana som Lindblom, Vingård, Vallqvist tillhöra E.
M:ts tidehvarf, men icke djeknar, uppfylda af gräl
och högfärd, utan uppfostran, seder och kännedom af
den tid, i hvilken de lefva.» Detta efter konungens
sinnesart väl afpassade inlägg hade också den verkan,
att utnämningen tillföll den af honom föreslagne
(Weidman), hvilken framhölls som »en nitisk
undersåte, en glad och tolerant prest».

UTRIKESPOLITIK OCH KRIGSPLANER.

Gustafs förhållande till Katharina II hade åter
börjat att blifva spändt, och kejsarinnan synes hafva
haft för afsigt att vid 1786 års riksdag återigen i
ryskt intresse uppröra det gamla partisplitet. Afsigten
att sammankalla riksdagen blef emellertid så länge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/47/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free