Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 30 januari öppnades utskottets sammanträden
i närvaro af konungen, hvilken äfven sedermera oftast
ledde öfverläggningarna. Den af honom gifna
inledande framställningen var hållen i allmänna ordalag
och meddelade ej någon plan till penningverkets
ordnande. Då statsverkets tillstånd och skuldens
ökade belopp uppgåfvos, ’ »märktes däröfver, isynnerhet
hos bönderna, bestörtning; konungen sjelf förlorade
däraf sin vanliga kontenans, och sammanträdet slöts
för den gången». Utskottet delade sig sedermera i
två beredningar, af hvilka den ena sysselsatte sig
med statsverket och krigskostnaderna, den andra med
riksgäldskontorets förvaltning. De fingo sina
betänkan-den fårdiga, det ena den 8, det andra den 9 febr.
Med anledning af några i Stockholm utkomna
strö-skrifter utfårdades nu till kanslikollegium en kunglig
skrifvelse, hvarigenom förbjöds att under riksdagen
låta trycka något, som rörde de pågående
förhandlingarna.
Från den 13 till och med den 17 febr. höll
utskottet trägna sammanträden, mestadels under
ordförandeskap af konungen sjelf. De adliga ledamöterna
instämde med Frietzcky, hvilken bildade en opposition,
så godt sig göra lät, men därvid brukade hofsamhet
och måtta. De ofrälse ledamöterna anslöto sig
däremot obetingadt till konungen, hvilken sålunda med
deras röstflertal nästan helt och hållet genomdref sina
förslag och önskningar.
Biksskuldens tillökning uppgafs till 12|- mill.
rdr; men i följd af de afdrag, som kunde göras genom
behållningar i förråd och genom statsverkets tillskott,
kräfdes ständernas garanti endast för 85-, mill. För
betäckande eller, rättare sagdt, balanserande af denna
skuld hade man ingen annan utväg än tillökande af
riksgäldskontorets kreditsedelmassa. Riksgäldskontoret
skulle sålunda inom tio år med sina sedlar och 2
procents årlig ränta inlösa utredningskommissionens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
