Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
himlagäst fram ur det talande ögat». Om lians
poetiska skaplynne i jämförelse med de båda andra
skal-degrefvarnes utlåter sig samme man: »Jämför man
honom med hans bägge äldre vänner, Creutz och
Gyllenborg, så var han tilläfventyrs icke så innerlig, icke
så genomglödgad af poetisk eld som Creutz, han var
icke så väldig och allvarlig som Gyllenborg; men han
var mera lysande än den förre, oändligen rikare och
böjligare än den s.enare»;.
HOFVETS SKALDER OCH VITTERLEKARE.
Gustaf III:s firade, högtuppburne hofskald var
egentligen Johan Gabriel Oxenstjerna. Men vid sin
person hade konungen fåst och i sin förtroliga
umgängeskrets indragit två andra skalder af första
ordningen, nämligen Kellgren och Leopold. De
samarbetade med konungen i skådespelsdiktandet, de skattade
åt hofvets smale och rörde sig i dess umgängeslif, men
hade vidsträcktare synkrets och bevarade sin inre
sjelf-ständighet; de voro hofvets och på samma gång
nationens skalder, men ej blott hofskalder. Nära
förbunden med konungen som umgängesvän, på samma
gång han hyste och uttalade tänkesätt, som i mycket
skilde sig från dennes, intog G. G. Adlerbeth en
framstående, likaledes i viss mån sjelfständig ställning som
vitterhetsidkare. På annat sätt framstående var
kronprinsens lärare Nils v. Rosenstein som en af den
gustavianska vitterheten fullödigt genomträngd hofman.
Johan Henrik Kellgren föddes 1751 och var
prestson från Vestergötland. Hans fader, en klassiskt
bildad man med fint sinne för formsäker vitterhet,
var hans förste lärare. Yid Åbo universitet tog han
magistergraden samt blef sedan (1774) därstädes docent
i vitterhet. Han hade då redan försökt sig som
skald samt genom öfversättning af en bland
Macpher-sons Ossianssånger röjt sig ega något sinne för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
