Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje kapitelet. Kriget med Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade danska anföraren, Breide Rantzow, samlat en
öfverlägsen styrka och lyckades att dermed förraska
svenskarna. Först kl. 5 om aftonen började anfallet. Gustaf
Adolf hade redan förut bortskickat sitt artilleri och en
del af hären. De qvarlemnade sökte försvara sig inom
kyrkogården; men blefvo snart bragta i oordning. Herman
Wrangel med flere af befälet togos till fånga, flere
hundrade nedhöggos, och många, som sökte rädda sig
öfver den tillfrusna Wittsjön, drunknade. Konungen sjelf
var nära att dela deras öde. Isen brast under hans häst,
och båda störtade i vattnet. I flyktens och skymningens
förvirring, tycktes konungen utan räddning förlorad; men
hans kammarjunkare, Per Banér, samt en upplandsryttare,
vid namn Tomas Larsson, ilade dit och lyckades att
hjelpa upp honom igen. Banér föll dervid sjelf i
öppningen; men räddades af sin bror Nils Banér. Knappt
hade Gustaf Adolf kommit ur vattnet, förr än han spände
sitt silfverbälte från lifvet och räckte det åt Tomas
Larsson, sägande: Jag skall komma ihåg dig med ett stycke
bröd, som skall räcka både åt dig och dina barn. Den
förföljande fienden lemnade ej tid till längre samtal.
Genomvåt, men gynnad af nattens mörker, skyndade konungen
bland de öfriga flyktingarna på okända skogsvägar
upp åt Småland.
Danskarna eröfrade flere fångar och fanor, derjemnte
Gustaf Adolfs häst, värja och pistoler, de sednare prydda
med ädla stenar och rik förgyllning. De uppgåfvo
svenskarnas förlust till 1400, Gustaf Adolf åter till 300 man.
Rantzow ämnade begagna den vunna fördelen och infalla
i Småland, men Gustaf Adolf lät derstädes under
Stjernskölds anförande uppbåda man ur huse. Rantzow fann
för godt att afstå från sitt företag.
Året derpå, då Gustaf Adolf reste genom Westerås,
gaf han gården Igelsta i Romfertuna socken till evärdlig
ego åt ryttaren Tomas Larsson och dess efterkommande.
Vid den stora räfsten under Karl den elftes tid
blef hemmanet indraget under kronan. Redan 1683 vid
en mönstring i Westerås skänkte han det åter som ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
