Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väl. Dünamynde, Riga skans, Pernau, Grobin och
Gumbinnen eröfrades, till en del genom Farensbachs
skicklighet. Men den frihet att plundra, som han lemnade sina
soldater, väckte första oenigheten mellan honom och
svenska härförarne. Desse trodde sig också hos Farensbach
upptäcka egennyttiga afsigter och hemliga med Polen
förehafda stämplingar. Denne åter märkte deras misstroende
och blef deröfver icke litet förtörnad, hvarvid jesuiterna
i Riga iakttogo tillfället och sökte i hemlighet locka honom
öfver till Sigismund. Vid denna sakernas ställning hände
sig, att från Sverge ankom ett fartyg, som medförde
penningar till Stiernsköld. Emedan denne var frånvarande,
begärde Farensbach att utbekomma dem; men
befälhafvaren nekade, emedan han hade uttrycklig befallning att
endast lemna dem uti Stiernskölds egen hand. Nu blef
Farensbach på det högsta uppbragt. Hans folk plundrade
fartyget, dödade en del af besättningen, borttogo
penningarna, och redo sedan, anförda af Farensbach sjelf, öfver
till polska lägret och antogo Sigismunds tjenst. Delta allt
skedde 1617. Svenskarna förlorade genom Farensbachs
förräderi flera af de intagna fästningarna, hvarefter det
stillestånd afslöts, som vi förut omtalat.
Farensbachs trohet mot Sigismund blef icke
långvarig. Några år derefter ingick han åter i Gustaf Adolfs
tjenst och mottog en summa penningar för att i Holland
värfva 3000 man. Farensbach förstörde på spel och
yppighet dessa medel, och öfvergick sedan till kejsaren. Här
blef han ganska väl emottagen, ty likasom alla andra
Gustaf Adolfs lärjungar var Farensbach mycket kunnig uti
befästnings- och fältmätningsyrket, så att han i sådant
hänseende ansågs som den skickligaste i kejserliga hären.
Detta oaktadt låg han alltjemnt i hemlig brefvexling med
svenskarna och försäkrade dem om sin välvilja. Men år
1632 åtföljde han Tilly på tåget mot Bamberg och bidrog
ganska mycket till den förlust, som Gustaf Horn led vid
sistnämnde ort. Gustaf Adolf blef till det yttersta
uppbragt mot förrädaren; men Farensbach skref ocb ursäktade
sig med nödvändigheten att äfven i kejsarens tjenst visa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
