Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till eder ett faderligt hjerta bär, och att jag dagligen
beder, det min välsignelse edert hus uppfylla må, icke
tviflande om bönhörelse. — Kära dotter! Gack din man
med kärlek och ödmjukhet under ögon! Hans slägt vare
såsom din! Missbruka icke, derest han dig god är, och
undvik allt, det du märker vara honom misshagligt;
vetande, att på hans benägenhet, näst Gud, hänger all din
välfärd. Uppfyller du delta, så vet jag visst, att han
tillbaka visar dig den kärlek och ära, som dig bör, och
att den högste Guden edert äktenskap med glädje och
sällhet välsigna skall, så som jag dagligen och troget beder.
Hans bön hördes, och mågens samt dottrens lyckliga
sammanlefnad ökade föräldrarnas sällhet. Men om också sent,
kom dock olyckan, här som öfveralll, men träffade ett
bröst, sådant som den icke öfverallt träffar. Ar 1629
bortryckte pesten hans äldsta, kanske mest hoppgifvande
son, den redan tjuguåriga Gustaf Oxenstierna. Hvad sorg,
skrifver han, delta varit för mig, det kan en hvar lätteligen
döma. Dock synes mig bättre att straxt taga tröst af
Guds ord och förnuftet, än längre fram af tiden, hvilken
dock slutligen all sorg lindrar, ehuru svår den ock i
förstone kännas må*). Två år derefter besökte förutnämnda
Kristina Oxenstierna sin man, hvilken var sysselsatt ute
i tyska kriget. Hon blef derstädes anstucken af pesten
och dog i makens armar. Älsklige, käre son! skref
Oxenstierna till denne sednare. Jag vill icke för eder omtala
min och min hustrus sorg, och derigenom öka eder, väl
vetande densamma sådant förutan nog stor vara, då jag
eder och min saliga dotters kärliga sammanlefnad nogsamt
känner. Jag för min person skall visserligen söka i
ödmjukhet böja mig under Guds vilja. Han gifver och han
tager; valsignadt vare hans namn! Jag tviflar ej heller,
att i som en man med förnuft och tålamod skolen bära
hvad Gud pålaggt. Men det beder jag samme Gud
troget och dageligen, att min hustru med modershjertat och
*) Falkenb. Axel Oxenstierna till Gabr. Oxenstierna,
Elbingen d. 25 Sept. 1629.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
