Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lika store ministern skrefvo till hvarandra, båda på sina
skuldror nogsamt kännande regeringsbördans tyngd. Jag
beder eder, skref konungen 1629, att hafva friskt och
stadigt mod och icke uppgifvas vid alla de
vedervärdigheter, som i dessa lunga tider möta, utan besinna, att
med svårigheterna växer ock äran, så hos samtid som
efterverd; och slutligen, att fosterlandets frihet och Guds
sanna dyrkan äro tu ting, de der väl värde äro, att
man för dem alla bekymmer, mödor, olyckor, ja ock
döden sjelf med all glädje undergå bör.
Såsom en oförgänglig af dem sjelf flätad
minneskrans öfver deras vänskap, vilja vi sluta denna teckning
med anförande af tvenne dem emellan vexlade bref, från
den tid, då Gustaf Adolf redan börjat tyska kriget, men
Oxenstierna ännu låg qvar i Preussen. Konungen
begynte på närmare håll allt tydligare se de svårigheter,
som mötte hans företag. Härmed förenade sig aningar
om en snart förestående död, farhågor för efterlefvande
anhörigas, likasom för fäderneslandets öde; slutligen de
små, men tärande bekymren för dagens behof. Han hade
ämnat att genom några med spannemålshandeln vidtagna
åtgerder förskaffa sig betydliga bidrag till härens
underhåll; men det fanns ingen åt hvilken han med
fullkomligt förtroende kunde öfverlemna utförandet. Oxenstierna
kände dessa konungens tänkesätt och erböd sitt biträde,
ehuru förut öfverhopad af göromål. Brefvet träffade
konungen just vid ofvannämnde sinnesstämning. Ehuru han
i anseende till dirschauiska såret icke utan möda kunde
föra pennan, skref han dock helt och hållet med egen
hand ett svar, som mer än allt annat visar förhållandet
mellan de båda utmärkta vännerna. Det är dateradt
Golnow d. 4 Dec. 1630, och lyder sålunda: Min
gunstiga hälsan och hvad mera jag förmår, med Gud
allsmägtig! Jag hafver bekommit edert rådslag om nästa
årets örlig, och finner deraf eder trohet mot mig och
fäderneslandet. Efterkommande, hvilka framdeles se
sakernas gång, varda prisande edra hälsosamma råd, eder
flit att dem genomdrifva. Önskligt vore, att flere funnes,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
