Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig att deremot lofva i lika händelse lika omsorg för de
mina; detta allt verkar hos mig sådana känslor, att jag
icke vet, hvad jag svara skall. Jag ser häruti eders
majestäts lifliga omsorg att använda alla medel, äfven de
minsta för fäderneslandets framtida väl, likaså för dess
egen älskeliga gemål och lifsarfvinge. Men efter nu eders
majestät mig sådana höga åligganden anförtror, så hör
mig deremot icke fördölja hvad mitt sinne oftast och
hårdast trycker. Uti alla, så enskilda som allmänna
svårigheter, hvilka mig omgifvit, har jag alltid med arbete och
flit hoppats på en god utgång, likasom jag också alltid
trott fäderneslandet kunna räddas äfven utur större
farligheter än nu, så länge nemligen jag vetat eders
majestät vara vid lif och helsa. Men så ofta jag kommer
på de tankar, att eders majestät en menniska är,
underkastad de faror och olyckor, för hvilka ingen är fri,
hvarken den, som purpurmanteln bär, eller den, som i
blångarn klädes; och när jag derjemnte betänker
fäderneslandets tillstånd så inom som utom, då känner jag min
svaghet och hissnar, bedjande att jag den dagen icke lefva
måtte. Min högsta tröst och styrka är Guds
barmhertighet och nåd, fäderneslandet och det konungsliga huset
intill denna dag underbarligen betedd. I förtröstan på
samma nåd hoppas jag, önskar af hjertat och beder Gud
innerligen, det mig må vederfaras den lycksalighet att i all
min lifstid få arbeta i eders kongl. majestäts tjenst och
efter dess befallning, då jag med godt mod hoppas god
utgång på alla företag, ehuru svåra och farliga de än
synas kunna. Men derest Gud för våra synders skull
ville straffa oss alla och mig i synnerhet med att lefva
den dag eders majestät något dödeligt vidkomme, då är
för eders majestät och än mera för mig nogsamt känd
den ringa förmåga jag besitter; likaledes, huru det föga
anseende, jag för det närvarande kan äga, lätt skulle
förfalla, såsom blott och bart beroende af eders majestäts
gunst. Dock, hvad jag göra kan,det vet jag icke,
värderar det icke heller stort. Men, hvad i min yttersta
förmåga står, det lofvar jag utan skrymtan, med underdå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
